Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra serien - Krymplingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aldrig ett ögonblick att jag var död, och jag ville inte, att man
någonsin skulle ana något annat. Jag hörde, att Barclay hade
gift sig med Nancy och hastigt stigit i graderna, men inte ens
detta kunde förmå mig att tala.
Men när man börjar bli gammal, börjar man även längta
hem. Under många år hade jag drömt om de härliga, grönskande
fälten och häckarna i England, och till sist beslöt jag
att återse dem innan jag dog. Jag sparade ihop tillräckligt
med pengar att göra överresan och begav mig hit till Aldershot,
där soldaterna vistas, ty jag kände sedan gammalt till
deras seder och visste, att jag genom att roa dem kunde
förtjäna tillräckligt till mitt uppehälle.»
»Er berättelse är högst intressant», sade Sherlock Holmes.
»Jag har redan hört talas om ert möte med mrs Barclay och
ert ömsesidiga igenkännande. Jag förstår således, att ni följde
efter henne, då hon gick hem, och stod på gården och såg
genom glasdörrarna, att ett häftigt uppträde ägde rum mellan
henne och hennes man, varvid hon utan tvivel slungade
honom i ansiktet hans brott mot er. Då överväldigades ni själv
av era känslor, så att ni rusade över gräsplanen och in i
rummet.»
»Ja, det är alldeles riktigt. Då Barclay fick se mig, blev
hans ansiktsuttryck sådant som jag aldrig sett maken till hos
någon människa, och han föll baklänges och slog huvudet mot
kamingallret. Men han var död redan innan han föll, jag
läste döden i hans ansikte lika tydligt, som jag kan läsa
bibelspråket där över kaminen. Blotta anblicken av mig träffade
som en kula hans brottsliga hjärta.»
»Och vad hände sedan?»
»Sedan svimmade Nancy, och jag tog nyckeln ur hennes
hand för att öppna dörren och skaffa hjälp. Men jag hejdade
mig i samma ögonblick och fann det bäst att genast skynda
min väg, ty saken kunde få ett fult utseende för mig, och
häktades jag, skulle ju min hemlighet lika fullt bli förrådd, något
som jag ville undvika. I hastigheten kom jag att stoppa
nyckeln i fickan och tappade min käpp, medan jag jagade efter
Teddy, som sprungit upp i gardinen; då jag väl fått honom i
hans låda igen, som han smugit sig ur, flydde jag så hastigt
jag kunde.»
»Vem är Teddy?» frågade Holmes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>