Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S. Rönnow: En glasbruksmålning av Kilian Zoll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En glasbruksmålning
I det lilla hyttrummet ser man i bakgrunden ugnarna. Det är tyd-
ligen en s. k. långugn av vid 1800-talets början redan gammal och
välkänd typ; den består av en lägre och längre del i mitten och har
till höger och vänster tvenne högre, kupoltäckta ugnar av den gamla
berömda venetianska typen.4) Den här till vänster, från åskådaren
räknat, synliga kupolugnen har 3 våningar; från en halvmånformig
öppning i den övre våningen (vanligen använd till glasens kylning)
ser man en eldslåga slå ut.
Ungefär på scenens mitt sitter i stark belysning framför en ugns-
öppning en medelålders glasmakare på en bänk och formar sitt glas
med en knipsax. Han tycks vara den ende till mogen ålder komne
arbetaren i hyttan — alla de övriga äro pojkar, och vi räkna att vi
se tillsammans 7 stycken småländska hyttpojkar i olika sysselsätt-
ningar. Den mest betydande personen bland alla i rummet är dock en
besökande fin herre. Det är en stadig, välklädd karl i sin bästa ålder,
med örnnäsa under skärmmössan och i långrock. Han står där i profil
och röker på en långpipa, och bakom sig har han en pojke i sällskap.
Vem kan då denne herre vara, som här synes avlägga det traditionella
»herrskapsbesöket i hyttan»? Att det är ett porträtt, är tydligt, och
troligast är, att vi här se den person, som beställde och köpte mål-
ningen av Zoll. Närmast till hands ligger antagandet, att det är bruks-
förvaltaren, som här gör en visit i hyttan för att kontrollera arbetets
gång — under 1840-talet var en broder till den store J. J. Berzelius
bruksförvaltare vid Kosta5) — eller också kan det vara en av ägarna.
Glasbruket hade nämligen vid denna tid flera ägare, bl. a. en Anger-
stein, som man kunde gissa på. Bland brukets fem samägare på 1840-
talet, som Per Wieselgren i sin kända Smålandsbeskrivning namn-
giver 6), finna vi f. ö. också en dam, en mamsell Borg, dotter till Per
Aron Borg. Nå, vem mannen i skärmmössan verkligen är, får kom-
mande porträttjämförelser visa.
Den tekniska utrustningen för glastillverkningen, som vi här pre-
110
4) I M. Eidem, Berättelser ur den äldre glasindustriens historia, Göteborg 1912, finnas
reproducerade några av G. Agricola meddelade venetianska kupolugnar från ijoo-talet,
vilkas typ man återfinner på både Hilleströms och Zolls målningar.
6) Meddelat i G. W:son Cronquist, Data ur Kosta glasbruks historia, i Teknisk Tid-
skrift 1930, avd. Kemi, sid. 17.
c) P. Wieselgren, Ny Smålands beskrifning, II, Växiö 1846. Kosta glasbruk hade en-
ligt honom 1843 en tillverkning av värdet 79,000 rdr riksgälds. Tio år senare, eller
1853, hade tillverkningsvärdet stigit till 151,600 rdr rmt, och arbetarnas antal var då
123 st. Det var skattelagt för 4 deglar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
