Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och frågor - Tore Andersson: Sveriges första järnbro? - Sten Carlqvist: En masugnsmodell från 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
fattningen att bron tillkommit före Borgs tid eller tidigare än 1812, vilket dock
torde vara felaktigt.
I Stockholms Stads Arkiv befintliga Relationer öfver Fabrikernes Tillstånd,
finnes en anteckning om den Owenska verkstadens tillverkningsvärde, som för
år 1815 uppgives till 62,500 Rdl B:co. I specifikationen står bl. a. upptaget:
1 St Bro af Tackjern — 100 Rdl B:co. (Benäget meddelat av Fil. mag. Sam
Owen Jansson, Stockholm.)
I värderingsinstrument för brandförsäkring för Manilla ingiven den 5. maj
1817 återfinnes: »En välvd bro av Tackjärn förfärdigad av Herr Sam. Owen,
förer från fasta landet till den egentliga Manilla Holme, samt upptages, inbe-
räknat gråstenskistor och murning till 310 Rdl B:co.» Det förefaller märkligt,
att man försäkrade en bro gjord av gjutjärn. I nästa värderingsinstrument från
år 1838 har tillkommit ett tackjärnsstaket, varför försäkringsbeloppet blivit
höjt till 500 riksdaler. När detta staket sattes upp, har jag ej lyckats utröna.
Det kan tänkas, att staketet tillkom i samband med Drottning Desiderias land-
stigning på Manilla Holme år 1823.
När Manilla Institutet åren 1860—64 uppförde sina nuvarande byggnader,
företogs i samband härmed åtskilliga utfyllningsarbeten och därmed hade järn-
bron efter ett nära 50-årigt användande, spelat ut sin roll, varefter Manilla
Holme fick sitt nuvarande utseende. Om bron då skrotades ned, eller sattes upp
Pa en annan plats, är mig icke bekant. Av brandförsäkringshandlingarna fram-
går emellertid, att bron var i gott stånd 1860.
Det vore för Tekniska Museet mycket värdefullt att få reda på om tidigare
broar av järn än ovannämnda funnits i vårt land och museet mottager tacksamt
anteckningar m. m. till sitt arkiv om detta.
Tore Andersson.
Bland den stora samling av 1700- och 1800-talsmodeller, som Kungl. Tek-
tuska Högskolan år 1925 som deposition överlämnade till Tekniska Museet
°cl1 som till största delen härstammar från det av Christopher Polhem år 1696
1 Stockholm grundade »Laboratorium Mechanicum», finnas flera modeller av
verk och inrättningar inom bergshanteringen. En av dessa är en modell av den
masugn, som Hovmarskalken John Jennings, född 1729 död 1773, lät uppföra
^d det under Forsmarks järnbruk i Forsmarks socken, Uppland, hörande
cikinge år 1755. Modellens mått är: längd 77 cm., bredd 39 cm. och höjd
48 cm.
Att denna modell tillhör 1700-talssamlingen framgår av den etikett, som ar
Påsatt modellen och på vilken läses: »N:o 310. Modell på Masugn. Inventerad
av framl e. Hofmarchalken Herr John Jennings. Se Kongl. wett: sk: akad:
T_t *« -
Handl. ar 1756. 3 q.»
H:o 310 är det inventarienummer, som modellen har i den förteckning över
modellerna, som dåvarande direktören för Kongl. Modellkammaren i Stock-
io m Polhems »Laboratorium Mechanicum» hade år 1756 erhållit detta namn
Jonas Adolf Norberg, år 1801 lät utgiva. Denna förteckning är en fortsättning
En masugnsmodell från
1700-talet.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
