Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kopparsmältningsmetoder
I och med sambrukets införande skedde en del förbättringar, sär-
skilt med avseende på ugnskonstruktionerna och tillverkningens sam-
manförande i större enheter. Så uppfördes år 1864 tvenne suluugnar
av större dimensioner och försedda med 5 formor samt 1866 en
smältugn enligt den polske generalen Rachettes konstruktion med
tvenne framhärdar och 8 formor.
Vid denna tid hade emellertid gruvans rikare malmtillgångar bör-
jat sina och den hittills använda smältningsprocessen var ej, trots för-
bättringarna, längre ekonomiskt bärkraftig. Ett försök, att genom
anrikning nedbringa smältningskostnaderna, misslyckades och då
försök med utvinnande av koppar genom extraktion gåvo ett gott
resultat, infördes år 1872 denna metod. Jämsides därmed användes
dock den gamla svenska smältningsmetoden till år 1878, då den för
alltid slopades.
Under äldre tider, särskilt på 1600-talet, har till synes de vid
gruvan brutna malmerna varit mycket rika på koppar. Ä andra
sidan har tydligen smältningsprocessen icke kunnat rationellt ge-
nomföras utan medfört stora metallförluster. Att så varit fallet,
framgår genom de rätt avsevärda kvantiteter rik slagg och andra
kopparrika produkter, som vid 1800-talets början funnos i de stora
slaggvarpen. Dessa slaggvarp genomsovrades därför åren 1821—
1865 och det funna kopparrika godset tillgodogjordes genom sulu-
smältning och behandling på vanligt sätt. Vid sulusmältningen måste
dock för bildande av skärsten något svavelförande malm tillsättas,
men då den vid »slaggbruket» erhållna råkopparn var skattefri, sked-
de detta i form av kopparfri svavelkis. Att de gamla varpen innehöllo
rätt stora mängder av kopparrikt gods, belyses bäst av det förhål-
lande, att vid deras omarbetning erhölls över 1.800 ton råkoppar.
Vid den svenska metoden erhölls koppar i form av råkoppar,
således ej smidbar. För att åstadkomma en smidbar vara, måste rå-
kopparn först renas. Enligt Tom Söderberg förekommer i en del
fogderäkenskaper och andra redogörelser från 1500-talet benäm-
ningarna »renad koppar, bränd koppar, luttrad koppar», således,
ehuru garning icke omnämnes, tydande på någon reningsprocess.
Huruvida garning i egentlig mening före 1620 försiggick här i landet
eller utfördes i utlandet (Liäbeck?) har man åtminstone hittills ej
kunnat utröna. Winqvist säger i sin uppsats om »gamla koppar-
kompaniet» år 1834. »Före Gustav Adolfs tid utfördes kopparen
gemenligen rå, eller ock i ett slags plåtar, som ej voro stort bättre,
6
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
