Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
På stavens andra sida angivas på liknande sätt längderna av större mått-
enheter (t. ex. aln, yard och aune) i ytterligare ett antal städer, huvudsakligen
belägna på kontinenten, med undantag av några hamnstäder, där alnens längd
icke var = 2 fot eller en multipel av fotmåttet. Dessa alnmått (VLNE) äro
ordnade i två grupper om 8 rader och av utrymmesskäl angivna i växlande
skalor (1/4, 1/5, 1/6, 1/8 och 1/10), så att de upptagna bråkdelarna av måtten
fått ungefär samma längd. På högra änden av denna sida är instansat: »NICO-
LAS. STRANDBERG. ANNO./1667. DEN. I. OCTOBER».
Måttstaven är väl utförd för sitt praktiska ändamål, däremot saknar den de
annars på 1600-talet så vanliga graverade utsmyckningarna. Måtten äro nämli-
gen förvånande noggrant avsatta och lämna stor tillförlitlighet vid använd-
ningen. Vid jämförelse med nu tillgängliga, säkra uppgifter rörande den dåtida,
genom lag eller av ålder allmänt antagna likare, fastställda längden hos vissa av
de återgivna måtten, kan hos några av de avsatta sträckorna påvisas ett ab-
solut fel av högst 0,5 mm., men hos de flesta äro felen så små att bedömningen
blir osäker på grund av märkenas egen grovlek (c:a 0,3 mm. diam.). Det abso-
luta medelfelet är 0,3 mm. De relativa fel, som kunna uppstå vid anlitandet
av måttstaven, belöpa sig till högst 6 pro mille och utgöra i medeltal 2 pro mille.
Kontrollmätningen har utförts medelst passare med fina spetsar, stållinjal med
transversal mm.-skala under användande av lupp, och de nödvändiga beräk-
ningarna medelst gs5-ställiga logaritmtabeller. Med hänsyn till de små avstånd
det här är fråga om har reduktion för värmeutvidgning ansetts obehövlig.
Utom det nu angivna finnes på måttstaven intet tecken eller någon stämpel,
som kan lämna ytterligare data om densamma. Den är icke heller krönt, natur-
ligt nog, emedan sådana slags mätverktyg icke voro underkastade statlig kon-
troll enligt en kort före dess tillkomst, år 1665, utfärdad förordning om mått
och vikt. Vem Nicolas Strandberg varit är ovisst. Någon mera känd instru-
mentmakare med detta namn har under slutet av 1600-talet icke varit verksam
i Stockholm. Möjligen har Strandberg för egen räkning beställt måttstaven
hos någon yrkesman. Han kan tänkas ha blivit stimulerad därtill av de idéer
till vårt mått- och viktsystems rationalisering för vilka Georg Stiernhielm")
med framsynthet under många år ivrigt arbetade.
Av författaren hittills gjorda efterforskningar är det sannolikt att reduk-
tionsskalor av ifrågavarande slag vid denna tid måste ha varit sällsynta. Att
sammanföra ett större antal främmande måttenheter på samma mätverktyg
för jämförelse och transport av mätetal, kan förefalla att vara en ganska enkel
sak, men av det ovan sagda framgår att det måste ha varit förenat med mycket
besvär och tidsutdräkt att erhålla säkra uppgifter om de mått, man önskade
återgiva. Anders Celsius, som var medlem av en K. Direction för mått och vikt,
medförde under en längre utländsk resa så sent som år 1740 en måttstav av
mässing, som han »...på det nogaste fick jemföra med åtskillige orters
1) Om Stiernhielms reformförslag se Tandberg, J. G., Historiska instrument i Lund.
»Kosmos» (Sv. Fysikersamfundets årsbok) årg. 1922, sid. 197 ff., och även i övrigt
Falkman, Ludv. B., Om mått och vigt i Sverige, Sthlm. 1884.
8”
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
