Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
nämnde Norberg. Han skriver här bl. a. om Boltons och Watts ångmaskin:
»Här i landet finnes ännu ingen”), ehuruväl den på många ställen skulle vara
af största nytta; men för at göra dess bruk kändt, är jag nu, för egen räkning
sysselsatt med en sådan machines byggnad, hwilken blir helt annan och mer
enkel till sin sammansättning, än de nyaste Engelska och följakteligen mindre
kostsam och kinkig, så wäl i första byggnaden som uti underhållningen. Före-
nämnde machine, hwilken egenteligen bygges för at utröna de rätta och bästa
proportionerna, blifwer färdig mot wåren och till en början ej större, än at den
swarar mot något mer än 2:ne goda hästars kraft: men blifwer således af mer
än dubbel styrka, medelst en annan Cylinders insättande. Som den nu är tiläm-
nad och framdeles blifwer, behöfde den för sin gång, tillika med Kettelen,
egenteligen ej större rum, än 10 och 1/2 å 11 alnar i längden, 4 dito i bredden
och 5 dito i högden. ...En dylik machine kan byggas större eller mindre alt
efter behofwet, kan användas för alla rörliga Werks igångsättande, såsom Mjöl-
och Såg-Qwarnar, Hamrar, Wals- och Skär Werk, Tråddragerier, Wattens och
Malms upfordrande, Fartygs roende, Repslagerier m. m.». Mot slutet får med-
delandet en viss prägel av annons och Norberg skriver vidare: »Ock är det den
nytta, som detta påfund kan göra, hwilken föranlåter mig, at det för det aktade
Almäna anmäla, med anhållan til alla dem, som nu eller framdeles skulle åstun-
da större eller mindre dylika machiner, at de behagade det, jämte ändamålet,
den åstundade effectens storlek och adressen, ju förr desto heldre, skrifteligen
tillkännagifwa hos undertecknad, som hoppas erhålla priwilegium för dessa
förbättrade machiners byggande och som i tid önskar weta ungerfärliga be-
hofwet, för at derefter kunna inrätta anläggningens storlek, blifwande till-
werknings-kostnaden alt mindre i förhållande af myckenheten». Notisen, vilken
upptog en dryg sida i tidningen, var undertecknad: »J. E. Norberg, Bergs Råd,
boendes uti Hr. Gref. Snoilskys hus, N:o 2 på stora gatan, å Ladugårdslandet».
(Nuv. Storgatan i Stockholm.)
Johan Erik Norberg föddes i Västerås 1747. Efter i Uppsala idkade studier,
varvid han särskilt intresserade sig för matematik och naturvetenskaper, an-,
togs Norberg 1773 till stipendiat i mekaniken vid bergsstaten, utnämndes till
löjtnant-mekanikus och blev kapten-mekanikus 1780 vid amiralitetet. Under
sin tjänstgöringstid vid flottan hade han bl. a. hand om byggandet av den nya
hamnen i Karlskrona. År 1782 utgav han en skrift: »Huru skall Carlscrona, på
lättaste sätt och med minsta kostnad, kunna förses med färskt vatn?» Detta
arbete kunde han ej hinna med att i någon större utsträckning intressera sig
för, då han redan nästa år lämnade Sverige. Han återkom efter några år till
2) Sveriges första ångmaskin var en »eld- och luftmaskin» av Thomas Newcomens
system, uppförd av Mårten Triewald år 1728 vid Dannemora gruvor i Uppland. Vårt
lands andra ångmaskin uppsattes vid Persbergs gruva i Värmland i början av 1760-
talet. Dessa »eld- och luftmaskiner» voro atmosfäriska ångmaskiner och skilde sig
ganska avsevärt till konstruktion och arbetssätt från de av Bolton och Watt m. fl.
senare konstruerade ångmaskinerna. 105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
