Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
stodo på älvens botten. De båda stocklängderna, vilka utgjorde brons egentliga
stomme, byggdes som två stora parabler. Varje parabel bestod av två rader av
stockar, vilka voro hopfästade på så sätt att skarven på stockarna på den ena
stockraden kom på mitten av stockarna i den andra stockraden. På dessa stock-
längder anbragtes sedan tvärreglar, vilka i sin tur uppburo brobanan med sitt
underlag. Fördelen med de paraboliska stocklängderna var att bron ej kunde
böja sig för den starka strömmen, ty säger Wallerius »hvad den bågen angår,
som ligger ofvanföre eller mot strömen, så har den af strömen lika stor påtryck-
ning på alla dess delar, ock lärer den på intet annat sätt kunna brytas, än at
ståckarne skola skiuta sig in i hvarandra, hvilket icke kan ske, när de äro sam-
manläste på det sätt, som redan sagt är», och »den bågen, hvars bögning ligger
nedanföre, ock med strömen på intet annat sätt kan brista, än igenom ståc-
karnas afdragande längsefter, hvar til fodras nästan en oändelig stor kraft».
Vid de båda landfästena bestod bron av mindre flottar, vilka medgåvo en viss
böjlighet, som var nödvändig vid olika vattenstånd.
Denna bromodell är ett av de många exempel på Polhems märkliga och vitt-
famnande konstruktionsarbeten, som finnas i Tekniska Museets samlingar.
Sten Carlqvist.
I Daedalus 1932 redogjordes i någon mån för de strävanden, som finnas för
att i vårt land få en del äldre byggnader av teknisk art iståndsatta och bevarade
som industrihistoriska minnesmärken, varvid omnämndes att vårt lands äldsta
bevarade vallonsmedja, Herrgårdshammaren vid Österby Bruk, genom av bruks-
ledningen vidtagna åtgärder är det första minnesmärket av sådant slag i vårt
land. Genom den minnestavla, som av Föreningen Tekniska Museet uppsattes
den 12. juni 1932 å den 200-åriga byggnaden för Mårten Triewalds ångmaskin
i Dannemora kan denna byggnad numera betraktas som ett sådant minnesmärke.
Därest icke arbeten eller förändringar vid gruvan oundgängligen påkalla bygg-
nadens rivande kommer denna således att bevaras och utgöra en verklig sevärd-
het i Dannemora.
Planer äro nu också å bane att den ålderdomliga hammarsmedjan vid Häfla
Bruk i Östergötland skall inregistreras som ett minnesmärke. Bruksledningen har
av förståelse för frågans betydelse låtit iståndsätta smedjan, som förutom en lan-
cashirehärd i sig inrymmer den enda i vårt land bevarade tyskhärden av en typ,
som gar tillbaka till början av 1600-talet. Dessutom innehåller smedjan två från
varandra ganska väsentligt avvikande hammarkonstruktioner drivna av var sitt
vattenhjul. Den ena av dessa hammare är numera det enda exemplaret i sitt
slag, som finnes kvar i en smedja, ty under året har ett annat liknande exemplar
måst tagas bort ur sin miljö vid de förändringar, som av olika anledningar vid-
tagits i Skogaholms hammarsmedja, men hammaren med dess ställning av mäk-
tiga timmerstockar har av ägaren bevarats med tanke på att på annan plats
uppsättas.
9»
Industrihistoriska
minnesmärken.
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
