Arbets- och disciplinförhållanden vid Rörstrand $ 12. Sluteligen förmanas Lärogåssarne, at wisa mästaren och werkgesällen all tillbörlig Heder och lydno och eho som sig emot dem upsätter, eller med ord och åthäfwor missfirmar Custos skal exemplariter straffas, Hwaremot den, som wisar någon serdeles flit och skicklighet bör på anständigt sätt af Direc- tionen hogkommas. Tho: Plomgren. Johan B. Schenning. =E. Mag. Ingman. J. G. Wallberg. Eng. Gother. Man måste säga, att dessa 12 paragrafer voro ganska drakoniska: en arbetsdag på omkring 12 timmar förutom då och då en veckas »uppvaktning», en ganska graderad kontroll och övervakning genom kustos, verkgesäll, mästare och bokhållare samt rikliga bestämmelser om straff medelst karbas, matförbud, böter m. m. Karbasens sveda ökades säkerligen genom påbudet, att exekutionen »skulle ske uti de andra gossarnes närvaro». För att hålla en kristlig anda inom bruket nöjde man sig ej med vardagarnås morgon- och aftonböner och sön- dagens kyrkobesök; dessutom underhölls årligen av verket, enligt uppgift 1761 av Ingman, »en prästman, som två gånger i veckan undervisar och förhörer arbetarne uti deras kristendom». Lärogossarne bodde tydligen ej alla på Rörstrand; några »hade kostpengar och bodde utom verket» (1761 belöpte sig en gosses årliga kostpengar till 600 dlr kmt), andra hade kost och dessa bodde för- modligen inom verket. Den onekligen ganska svävande bestämmelsen i $ 10, att gesällen efter förvärvat gesällbrev skulle »efter vanligheten på 10 år å rad och framgent så länge Gud hälsan och krafter förlänar som gesäll vid verket arbeta», var en lång rad av år själva tvistefröet vid de flesta disciplinmål. Ett förslag till ändring av denna paragraf framlades också i ett betänkande från handels- och manufakturdeputationen av den 23 september 1769 — ett förslag, som dock veterligen aldrig fastställdes. De tvistigheter mellan ledningen och arbetarne, som ej kunde bi- läggas inom bruket, drogos inför hallrätten, där »hallordningen och den allmänna manufakturie-rätten» av den 21 maj 1739, Rörstrands- reglementet från 1753 och senare k. resolutioner av den 16 juni 1762 och av den 27 juli s. å. voro de huvudsakligaste rättesnörena vid sidan naturligtvis av »allmänna lagen». Av de få handlingar rörande Rörstrand under 1700-talet, som överhuvud bevarats till våra dagar, är det en från 1755, som i detta Arbetstid. Rättsförhållanden. Ö3