Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S. ÅA. Andrée
tes av dessa båda principer och han lyckades uppnå den. För min del
har jag träffat högst få som gjort det i samma grad som han, och
derna harmoniska avvägning var en kraftfaktor för hans personliga
tillämpning av bådadera.
När Andrée, sextonårig, vann inträde vid dåvarande Teknologiska
Institutet var han också förvissad om att ha startat på den för honom
enda riktiga levnadsbanan, och om den »chansen i kapplöpningen»
talade han ofta med stor tacksamhet. Att fysiken blev hans huvud-
ämne under studietiden berodde väl i viss mån på lärarens, professor
Robert Dahlanders, levande, stimulerande undervisning och sympa-
tiska, rakryggade personlighet. De två knöto också ett vänskapsband,
som för Andrée varade livet igenom.
Innan Andrée utnämndes till föreståndare för den tekniska avdel-
ningen — en titel som snart utbyttes mot överingeniör — vid den ny-
bildade Kongl. Patentbyrån, som verket då kallades, hade han prak-
tiserat åtskilligt i sitt yrke: vid Göranssons mekaniska verkstad, hos
Nydqvist & Holm samt som underingeniör och verkmästare hos sin
svåger brukspatron J. V. Spånberg på Norrahammar. Ett halvt år
hade han vistats i Amerika, bl. a. i Philadelfia, där han studerat den
pågående världsutställningen och tjänat sitt uppehälle genom att sköta
renhållningen i den svenska avdelningen. Tillsammans med en kamrat
hade han inköpt och drivit Stillefors mekaniska verkstad. Ingendera
var väl affärsman och tiderna mycket tryckta, så att företaget ändade
med skuldsättning och konkurs. Då ingrep Andrées vän professor
Dahlander och skaffade honom en assistentplats i fysik vid Tekniska
Högskolan. Avlöningen var mycket blygsam, men genom att bo i ett
vindsrum, leva på mjölk och bröd morgon och kväll samt middag för
so öre lyckades Andrée med 100 proc. betala skulden till gäldenärerna.
Sverige deltog hösten 1882—383 i det internationella »polaråret»,
som nu femtio år senare upprepats. Den svenska expeditionen, som
räknade sex vetenskapliga deltagare, fick till chef doktor Nils Ek-
holm, och Andrée anställdes för de elektriska observationerna och för
konstruktion av den vetenskapliga appareljen. Expeditionens kvarter
var förlagt på Cap Thordsen.
I brev till professor Dahlander berättar Andrée, att han, hur otro-
ligt det än låter, lyckas bäst som astronom, att sedan han lämnat de
yttre arbetena luftelektriciteten varit hans specialitet och att när
tiden skulle vara ute 12 å 15,000 elektrometer-observationer torde
föreligga, uttryckande luftelektricitetens tension i absoluta mått (Da-
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
