Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S. A. Andrée
92
ont. Det är emellertid ungdomens avundsvärda privilegium att utan
all inskränkning tro på sin världsfrälsarmakt. Och blir det inte ändå
till slut de aktiva optimisterna som föra all utveckling vidare, som
hålla kulturens fackla brinnande? Varje tid arbetar vid den yttersta
gränsen av sitt kunnande och sätter sina samtliga möjligheter som in-
sats. För den som arbetar i sin tid finnes alltså skenbart ingen be-
gränsning. Denna ser den nästa generationen och — förser sig i all-
mänhet på den.
Stark och vid utomordentlig hälsa samt man kan väl säga så gott
som fullständigt befriad från själsliga konflikter i sitt eget liv, hade
Andrée egentligen ej heller personligen kommit i kontakt med irratio-
nella element, allra minst sådana, som verka med så våldsam kraft,
att de ställa alla teorier på huvudet. Han uppställde schemata både
för sin yttre livsförsel och sitt handlande över huvud samt på ett sätt
även för sitt vilje- och känsloliv. Spontanitet, impulsivitet voro honom
i allmänhet främmande, men därför ingalunda starka känslor. Hade
han emellertid satt sig ett mål före, så var han istånd till fullständig
självbehärskning i fråga om allt som äventyrade detsamma. Dock hade
det nog börjat skymta för honom att det fanns blottor i allt hans sy-
stematiserande, och att det knappt gives något mer irrationellt, d. v. s.
icke fredat för överraskningar, än människolivet och människors sam-
liv. Och man får komma ihåg att han ej var fyllda 43 år när han fö-
retog polarexpeditionen, således alltjämt stadd i utveckling, och man
kan vara förvissad om att han sitt liv igenom — om det fått bli långt
— skulle ha stått i första ledet för att länka den utveckling som för
honom var så väsentlig in på sunda banor, liksom han av livet skulle
ha lärt att bli mer och mer människa.
Om Andrée som luftseglare talades och skrevs ju så mycket i sam-
band med Vitöfynden, att det vore överflödigt och även utom planen
för denna uppsats att här närmare gå in på denna sida av hans verk-
samhet. Blott ett par observanda!
Det har sagts, att Andrée började tänka på luftsegling först då han
på överfarten till Amerika 1874 kom att läsa » Vindarnas lagar» av C.
F. E. Björling och blev slagen av passadvindarnas och andra vindsy-
stems regelbundenhet. Det var i stället så, att det tände i en idé som
ända från pojkåren varit Andrées hemliga kärlek. Vad Björling ut-
löste var tanken »att luftballongen, även den icke styrbara, skulle kun-
na användas för långa färder, både från gamla till nya världen och i
motsatt riktning och mellan andra delar av världen». Passader, mon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
