Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
men nedslående var naturligtvis, att jag ej varit i tillfälle att utföra min upp-
finning. En tröst är likväl, att min har åtskilliga olikheter mot Edisons, hvilka
just bestå i undanrödjandet af de olägenheter, som Edisons lampa enligt senaste
underrättelser visat sig ega nämligen kolremsans bräcklighet och svårigheten
med det tomma glaskärlet.
Att här utan medel tillställa några prof var ej möjligt, utan måste jag sätta
mitt hopp till Hjelmaresänkningens Grammemaskin och vänta till sommaren.
Men att ej dessa försök i kabyssen och i maskinrummet på en mudderpråm,
utan lämpliga apparater, utan medel att kontrollera maskiner och strömmen
etc. ej skulle gifva något resultat må man ej undra på. Kolbanden voro då af
grafitpulver dels fäst med lim på glimret, dels löst inklämdt, dels ingnidet på
pappersremsor.
Uppfinningen delgafs min far under vårterminen, Prof. Edlund i början af
September, Prof. Waage och Prof. Schiötz härstädes i slutet af samma månad
1879.
Kristiania 25 Jan. 1880.
Jonas Wenström.»
När Wenström år 1880 kom hem till Örebro, där hans fader var bosatt, synes
han på allvar ha börjat ägna sig åt uppfinnarverksamhet. Han hade därvid en
utomordentligt stor hjälp av Wilhelm Wenström, som nog får tillskrivas äran
av den vederhäftiga mekaniska konstruktion, som utmärker Jonas Wenströms
dynamomaskiner i jämförelse med samtida utländska. På faderns kontor till-
kommo alla de ritningar, som nu tillhöra Aseas museum och vilka utgöra ett prov
på en mycket högt driven ritningskultur, om detta uttryck må tillåtas. Om-
kring 250 st. ritningar finnas i samlingen, men endast ett 60-tal av dessa kunde
demonstreras på utställningen. Urvalet var emellertid i möjligaste mån gjort
så, att de exponerade bilderna skulle lämna en fullödig bild av Jonas Wen-
ströms uppfinnarverksamhet.
Intresset knyter sig i första hand till Wenströms konstruktioner av dynamo-
elektriska maskiner. Från den första, »Sköldpaddan», finnas såväl en samman-
ställningsritning som en hel del detaljritningar i behåll, men själva maskinen
är sorgligt nog skrotad. Generatorn Nr 1, som efter 37-årig tjänstgöring i gott
skick hamnade på Aseas museum, var på utställningen företrädd med en sam-
manställningsritning. En konstruktion daterad 1882, avseende en likströmsma-
skin företer en slående likhet med nutida maskiner genom det ringformiga oket
och de radiellt ställda magnetpolerna. Denna maskin blev dock icke utförd.
Av särskilt intresse är en motor, konstruerad år 1886. Den tillkom genom en
pristävling, utlyst av den engelska tidskriften Industry, i vilken Jonas Wen-
ström under psedonymen Ironclad deltog. Wenström och en annan signatur,
Agir, blevo uttagna att inlämna kompletterande ritningar och beskrivningar, så
att provmaskiner skulle kunna tillverkas. Utkast till en engelsk beskrivning
finnes i en av annotationsböckerna, men maskinens vidare öden äro obekanta.
Anmärkningsvärt är, att motorn Ironclad är försedd med en planetväxel med ut-
växlingsförhållandet 1:5.7 och den torde utan tvivel vara en av de första kugg- 103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
