Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
108
skriftliga källor, på andra grunder sluta sig till ursprunget för en stor del av
de äldre föremålen. Sålunda synes institutet ha fått övertaga en del av den år
1798 inrättade Mekaniska Skolans åskådningsmaterial, som sammanbragts och
underhållits huvudsakligen av den inom svensk teknik mångsidigt verksamme
Abraham Niklas Edelcrantz (f. 1754, d. 1821). Såsom ett mera kuriöst minne
av denne mans andel i samlingarnas tillkomst kan nämnas en serie mässings-
schabloner jämte tillbehör för märkning, dekorering m. m., en av dem bl. a.
för hans eget namn. Möjligen härstamma några likaså bevarade, enklare mate-
matiska instrument från läraren i praktiska mekaniken, föreståndaren för Mo-
dellkammaren, leutnant mechanicus Zacharias Ekholm (d. 1826).
Teknologiska Institutets första Direktör, Gustaf Magnus Schwartz (f. 1783,
d. 1858), en av upphovsmännen till den nya läroanstalten, sammanbragte under
en resa på kontinenten åren 1825—1826, som han företog på officiellt uppdrag
efter förord av Edelcrantz, en för undervisning lämpad, värdefull samling prov
på utländska industrialster. Denna överlämnade han till institutet kort efter
dess grundande, men endast ett fåtal föremål ur denna grupp har numera kunnat
återfinnas.
Under 1830- och 1840-talen har studiesamlingen tydligen ökats nästan ute-
slutande genom elevernas egna arbeten på institutets verkstad i samband med
den praktiska undervisningen. Huvudsakligen gjordes där finare verktyg och
instrument av stål och metall, men även mera komplicerade uppgifter före-
kommo, såsom maskinmodeller. Anslaget för material och verktyg till dessa
arbeten var under denna första tid 1,500 Rdr. B:o årligen, under det att »för
inköp af sådana verktyg m. m. som icke 3 Institutet kunde tillverkas» utgick
800 Rdr. B:o på institutets hela stat (14,000 Rdr. B:o). Ätskilliga av dessa elev-
arbeten äro bevarade till våra dagar, särskilt bland de tidigare (år 1925) i
museets samlingar deponerade mekaniska modellerna, illustrerande olika ma-
skinelement. Många av dem äro daterade och uppvisa namn på sedermera inom
svenskt näringsliv och vetenskap framstående personer. Mera sällan förekommo
gåvor från enskilda främjare av institutets verksamhet.
Äskådningsmaterialet borde givetvis begagnas av eleverna för självstudier
och dessutom, enligt stadgarna, vara tillgängligt för allmänheten, men utrym-
mesbristen samt otillräckliga medel och krafter för samlingarnas ordnande och
vård omöjliggjorde fyllandet av dessa bestämmelser. Med tiden råkade det hela
i en sådan oreda att den år 1844 av riksdagen tillsatta kommittén, med uppgift
att bringa ordning i Teknologiska Institutets ledning och i undervisningen, i
sitt betänkande, särskilt angående varuproven anmärker, att de befunno sig
»utan ringaste ordning och omvårdnad, sammanfösta såsom i en skräpkammare,
hvilken är fullkomligt otillgänglig till och med för institutets lärare». Ett så-
dant tillstånd kunde endast förklaras såsom resultat av uppenbar vårdslöshet.
Många år av inre stridigheter som följd av ett bristfälligt tjänstgöringsregle-
mente hade helt säkert medfört olust även hos ansvarskännande lärare.
Först år 1848, då institutet omorganiserades, kom studiematerialet för under-
visningen i mekanisk teknologi att motsvara tidens krav. Joachim Äkerman
(f. 1798, d. 1876), vilken några år tidigare varit institutets t. f. föreståndare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
