Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
Bilden å sid. 15 återger en karusell. Originalbilden är en litografi tecknad av
C. C. Dahlberg. Å dess högra hörn läses: »Utförd vid F. H. Kockums Fabrik i
Malmö af A. C. Bock». Att ett industriföretag på detta sätt gör reklam för sina
tillverkningar på en originalbild torde vara mycket sällsynt. Förutom i en
stockholmsskildring") finnes denna bild återgiven i S:t Eriks årsbok 1912 där
J. Flodmark skrivit om karusellen?). Han skriver här bl. a. »Juvelerare Carl
Norberg ingaf 1847 till vederbörande myndighet ansökan om att i Humle-
gården få uppsätta en ”karusellgunga”, tillgänglig för allmänheten mot afgift.
Karusellen fick sin plats nära invid västra alléns ändpunkt. Det var en på
hög fotställning uppförd åttasidig, öppen träbyggnad, som med sitt af stolpar
eller pelare i hörnen uppburna och med små pinglande klockor försedda tak
närmast påminte om något slags kinesiskt tempel. Ä de fyra kortsidorna gingo
trappor upp till plattformen med själfva karusellapparaten, bestående af små
vagnar på rullande hjul, jämte ett litet kvasijärnvägslokomotiv, af hvilket de
föreställdes dragna, allt anbragt på ett fritt roterande plan. Inom ringen där-
innanför voro några musikanter placerade, hvilka med sina blåsinstrument
bjödo till att öfverrösta vagnarnas hjulskrammel. De senares rörelse åstadkoms
i början af ett par under golfvet gående hästar, sedermera ersatta med en ång-
maskin.»
Det är ju ägnat att förvåna, att hästar användes, då meningen bl. a. torde ha
varit att visa just ångkraftens användning. Ängvagnar hade funnits en längre
tid utomlands och här i landet hade Samuel Owen redan 1820 en sådan halv-
färdig"). Ett 20-tal år därefter annonserade en huvudstadstidning om en »liten
Äng-Omnibus eller Ängvagn på vanlig väg», vilken förevisades mot avgift, hela
12 sk. b:co hos Konditor Davidsson på Drottninggatan. En annan tidning förtäl-
jer om en smed i Nyköping, som »förfärdigadt en ångvagn, efter egen idé och
egna ritningar». Man finner av detta att ångvagnsproblemet var högst aktuellt.
Att den här återgivna bilden verkligen föreställer Humlegårdskarusellen, torde
dock icke vara helt säkert. Detta framgår av ett brev") från Fabrikör F. H.
Kockum till Konditor W. Davidsson av den 9. juni 1845. Det lyder: »... men
som jag först måste invänta hur det aflopp med min tidigare ingifven ansökan
hindrades jag därifrån tills nu, då man medgaf, att Carosellen fick på Djurgår-
den uppsättas, kunde jag i det fallet ej ändra mig, och den person, som blifvit
uppsänd att ha uppsigt öfver pjesen uppger äfven att platsen i Tit:s local är
för inskränkt därest ej Träd skulle borttagas. Skulle Tit: längre fram finna
uträkning med att emottaga eller uppsätta en dylik eller mindre så kunde wi
säkert komma öfverens.»
Det är tydligt att åtminstone en av Kockum i Malmö tillverkad karusell blev
uppsatt på Djurgården. Detta utesluter dock icke, att firman även kunde ha till-
1) Lundin, Cl. o. Strindberg, A., Gamla Stockholm, 1912. På sid. 104 finnes ett av
W. Meyer utfört träsnitt av karusellen. Efter litografien.
?) Flodmark, J., Ströftåg på Ladugårdslandet. I Samfundet S:t Eriks årsbok 1912.
3) Jernkontorets Annaler, årg. 1820.
1) Direktör F. H. Kockum i Malmö har välvilligt tillställt museet en avskrift av detta
brev. Några ritningar eller andra handlingar finnas icke bevarade.
Angdriven karusell?
IE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
