- Project Runeberg -  Dædalus : Tekniska museets årsbok / 1935 /
59

(1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

C. D. Ekman

ej hade kommersiellt värde. Ett besök i Franska Guyana gjordes, som
han skriver »ej för nöjes skull», och visade sig också ödesdiger, då han
där ådrog sig malaria, av vilken han sedan varje vinter hade sviter
med feber. Hans mångårige medarbetare Mr. W. H. Salmon berättar
att ibland sade Ekman, att han kände, att han skulle få malariafeber,
varför han gick hem från arbetet, men sade sig skola vara tillbaka
om tre dagar, och detta slog aldrig fel. Punktligt som i allt vad han
företog sig kom han åter.

Under sina resor i tropikerna och icke minst i sina laboratorier i
England och Sverige anställde Ekman de mest ingående försök med
kokning av allehanda träslag och gräsarter. Förutom gran och furu
provade han t. ex. asp, björk, sycamore, sockerrör, espartogräs, euca-
lyptus, lin och hampa etc.?) Redan under vistelsen på Bergvik — allt-
så före 1879 — hade Ekman gjort experiment med framställning av
vad han kallade »artificiellt silke» och lyckades därmed. Förmodligen
avses därmed de efter kokning av särskilt lin silkesglänsande fibrerna.
Han fäste mycket stora förhoppningar vid detta och det är beteck-
nande att i det första patent, Ekman uttagit på sulfitcellulosametoden,
nämligen det engelska,8) angives metodens användbarhet även för
»textile and other purposes». Det blev dock icke Ekman förunnat att
få sitt namn förknippat med konstsilkeframställning i industriell
skala.

Under åratal gick färden under ständigt arbete, ivrigt experimen-
terande och forskande från plats till plats. Än är han med om anläg-
gande av sulfitfabriker i Italien, än i Dieppe i Frankrike, än besöker
han Korfu, än Petersburg. Än skall arbetet vid Bergviks fabrik ses
till, än arbetar han med virke från svenska skogar, än med växter
från Västindiska öarna.

Följande episod berättad av Ekmans systerson — chefen för Calmia
Pulp Co. Ltd., Oporto, Portugal — Direktör E. D. Bergqvist torde
vara belysande för Ekman. »Första gången jag såg Ekman var nog
1884, då han gjorde ett kort besök i Sverige, men som jag då var bara
barnet, kommer jag endast ihåg hans kala huvud, stora mustasch,
hans långa rock och alla presenter han gav mig.

5) Prov på kokat lin och hampa ha skänkts till Tekniska Museet av Civilingeniör
Bertil Almgren, Sthlm. Jfr även litteraturförteckningen under Thos. Christy, New Com-
mercial Plants and Drugs etc.

8) Originalet överlämnat till Tekniska Museet av Mr. J. Strachan, Northfleet, Grave-
send, Kent, England. Det svenska patentet är av den 28 febr. 1882.

Personalia.

59

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Oct 1 23:41:24 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/daedalus/1935/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free