Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handpappersbruk — maskindrift
Oaktat råvaruproblemet var olöst nådde år 1799 en fransk pap-
persmakaregesäll, L. Robert, fram till en konstruktion av en maskin
för tillverkning av papper »i långa banor». Agaren till det bruk, där
han var anställd köpte uppfinningen och for över till England för att
därstädes få den utarbetad och förbättrad. Med hjälp av bröderna
Fourdrinier blev snart den nya maskinella uppfinningen prövad i
praktiken och av den engelska firman Donkin monterad i fabriksdrift.
Den första maskinen uppställdes vid pappersbruket Dartford i Eng-
land år 1804.
Trots den tilltagande lumpbristen kan pappersmaskinen peka på
en snabb utveckling såväl i England som på kontinenten under de
följande decennierna. Omkring år 1830 uppgives sålunda över 200
maskiner ha varit i drift i England och inemot ett 8o-tal i Frankrike.
Aven i Tyskland och Osterrike voro ett antal maskiner igång.
Vid ungefär samma tidpunkt (1829) uppställdes den första maski-
nen på papperskvarnen Strandmellen i Danmark. Främst merpro-
duktionen men även det kvalitativa utbyte, som erhölls på maskinen,
kom att innebära ett hot mot det svenska bruket Klippans ställning,
speciellt på dansk marknad.?) Ledningen på sistnämnda bruk var icke
sen att taga konsekvenserna av den inträdda situationen. Kostnaden
för anskaffande av en pappersmaskin var en betydande utgift för
ett dåtida handbruk. Klippans ägare, S. M. Sunnerdahl, sökte och
erhöll ett lån hos manufakturdiskontfonden 3 15.000 rdr för ända-
målet, varjämte tullfrihet beviljades för maskinens införande i riket.
En pappersmaskin beställdes hos den engelska firman B. Donkin &
Co. och sattes igång sommaren 1832. Fyra år senare var Sveriges
andra pappersmaskin i drift vid Grycksbo och samma år (1836)
insattes ytterligare en maskin vid vardera Lessebo och Holmens bruk.
Samtliga dessa maskiner ha levererats av firman B. Donkin & Co.
Intill 1850-talets ingång hade tillsammans sju pappersmaskiner blivit
uppställda i vårt land.
Rent principiellt är det ju ej att undra på, att maskindriften endast
långsamt förmådde utveckla sig, då den ovan omnämnda bristen på
råvara alltjämt flera decennier framåt gjorde sig allt starkare på-
mind. Uppställandet av de första maskinerna betydde icke heller
någon revolution på papperstillverkningens område; flertalet hand-
2?) Om förhållandena på Klippan, se utförligare G. Clemensson, Klippans Pappers-
bruk 1573—1923, Lund, 1923, sid. 101 ff.
Pappersmaskinen.
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
