Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slip- och skurkvarnar
mationens genombrott enbart på norra Oland funnits fem kloster?)
och från dessa centra, där troligtvis alla de vackra medeltida och
yngre arbeten utförts, som ännu i dag äro bevarade i öländska och
småländska kyrkor, har konsten att bearbeta kalkstenen spritts över
de öländska bygderna, och därifrån även till Gotland.)
Olänningarnas huvudsakligaste handelsartikel var under alla tider
de slipade golvstenarna, varav otroliga massor tillverkats och skep-
pats från öländska hamnar på öländska kölar. Den stora åtgången
medförde, att man förmodligen ganska tidigt blev tvungen att inrikta
sig på en stor tillverkning, och för detta ändamål begagnade man
visserligen primitiva men effektiva maskinella anordningar, nämligen
»slipverk» eller »skurverk». Dessa omnämnas i litteraturen för första
gången hos M. Wallin 1703") samt senare av C. von Linné i hans
»Oländska resa» av år 1741”) och slutligen lämnas av Åstrand”) en
utförlig beskrivning av dylika skurverk, vilken här utförligt skall
återgivas, då dessa anordningars teknik tyckes varit grundläggande :
även för de senare uppträdande vinddrivna »skurkvarnarna».
»Desse tilhugne Stenar. föres då antingen hem til gårdarne, eller något annat
ställe, der Byelaget har sina Skurqvarnar, hwarest de läggas uti en Circul-rund
krets, gemenligen 60 st. eller några deröfwer i hwardera, och det så jämt på en
Nr plan, som möjligt är, och underbäddas med skurler, at de må ligga så mycket
astare.
Uti Centro nedgrafwes en påle, hwilken en fot öfwer Jorden afnåckas, och
gjöres smalare, Der på häftes 2:ne stockar, av en grof Sparres tjocklek, eller
något mera, med huggna hål genom storändarna, och så långa, at de hinna wid
pass I’/2 aln utom Stenringen.
Under hwardera de smärre ändarne, fastgjöres et krokugt trä, twärs öfwer,
Skurpacke kallad, som faller jämt öfwer Stenringen, och uti hwardera des ända
en Jerndubb, hwilken medelst någon naturlig ingröpning, eller med flit huggit
grundt, hål midt uti, fattar och fasthåller hwardera en sådan tillhuggen fyrhör-
ning Gålfsten, och således fyra stycken som öfwer skur-ringen löpa lösa, och
med 2:ne par Oxar eller Hästar så länge släpas omkring på den underliggande
kretsen, under ständigt pågjutande sand och watten, att den blir slät slipad; dock
är til märkandes, at de fyra öfre Stenarne, som kallas löpare, blifwa förr utslipte,
då desse dädantages, och andre åter lägges i deras ställe, så at merendels så
många lösstenar slipas efter hand färdige, som de, hwilka derunder äro uti
ringen inlagde.
Under och omkring Skur-ringen, samlas år från år, en Myckenhet så kalladt
Skurler, så wäl av den påströdde sanden under Slipningen, som det, hwilket så-
2) A. O. Rhyzelius: Monasteriologia. 1740.
3) En utförlig historik över den öländska stenhanteringen finnes i författarens arbete
»Olandskalksten» Kalmar 1933. (Acta Olandica V-)
2) Dissertatio de Oelandia, Uppsala 1703, sid. 70.
5) Dagsanteckning av den 2 juni 1741:
6) Beskrivning över Oland, 1768, sid. 11. så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
