Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slip- och skurkvarnar
hava liksom alla andra maskiner genomgått en utveckling från enkla
typer i första försöksstadiet till mera fulländade typer, och det finnes
således en mängd olika typer. Den ovan beskrivna kvarnen är emel-
lertid en av de mera moderna typerna, då den är byggd så sent som
år 1901 och således kan anses vara konstruerad efter de senaste erfa-
renheterna på området. De äldsta skurkvarnarna torde vara 70—9380
år gamla, och enligt de uppgifter som nu av gammalt folk kunna
erhållas, torde de första skurkvarnarna uppfunnits och uppförts på
1850-talet. Men de lära enligt uppgift sett annorlunda ut än de som
nu finnas kvar. Hos dessa kan man iakttaga en mängd olikheter i
utseendet och konstruktionen. Så visar t. ex. ritningen å sidorna 78 och
79, 8 stycken stående timmerstockar. Andra kvarnar (bild 3) hava
endast 6 stycken sådana. Ä bilden (bild 4) synes en interiör från en
förfallen kvarn med stockarna stående på tjocka stenskivor och hela
marken är betäckt av det slam, som uppstod vid slipningen (»skur-
ler»). Vidare synes å samma bild två olika typer av de s. k. »sten-
fästen», varav den ena (t. h. stående) utgöres av en naturlig förgrening
av en ekgren, som är apterad för detta ändamål. Stenen klämdes eller
kilades fast mellan de två järndubbar, vilka sitta på en tvärbit på gre-
nens tjockare del. Detta är tydligen den ursprungliga typen. Bredvid
(t. v., liggande) synes en annan typ motsvarande den å ritningen (sid.
78) återgivna, och denna består av ett kors, å vilket stenen fasthålles
av en bockad järnhållare. Det finnes även skurverk med endast en
stenring i stället för två, vilka ritningen visar och naturligtvis utgöra
en senare tillkommen förbättring.
Ännu för 30 år sedan torde på Oland funnits 60—70 stycken dy-
lika skurkvarnar, därav ett tjugutal i Persnäs på norra Oland"”), där
stenindustrien redan på 1880-talet hade sitt säte och även i dag det
största stensliperiet finnes, fastän numera ej skurkvarnar utan mo-
derna, motordrivna såg- och slipmaskiner användas. En annan plats
med större stenindustrirörelse var förr även Grönhögen på södra
Oland, där 4 eller 5 skurkvarnar ännu för 15 år sedan funnos kvar.
Nu äro även dessa försvunna.
I samband med skurkvarnarna bör en annan vinddriven anordning
nämnas, vilken sedan gammalt använts i de öländska stenbrotten,
nämligen vattenpumpen (bild 5). Även denna är en ytterst enkel,
hemmagjord maskin, vilken består av ett vingpar av mindre dimen-
10) H. Nelson: Emigrationsutredningens Bygdeundersökningar: Oland. 1909, sid. 60.
7
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
