Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
110
sällsynthet. Bland järnmanufakturprodukter kunna särskilt framhållas prov på
stolpkätting, smidd vid Ljusne år 1834 (16 länkar från 2 till 7 tums längd)
och ångpannetuber från Motala Verkstad år 1855. Förloppet vid svartsmidet
(verktygssmidet) under 1800-talets mitt kan visas genom flera serier av ämnen
till t. ex. spadar, yxor, liar och skyffeljärn i olika stadier. Liknande demonstra-
tionsserier finnas för övrigt från seklets senare del, då maskiner alltmera er-
satte handarbetet, såsom kniv- och gaffeltillverkningens förlopp, tillkomsten
av en skridsko av Wollerts länge populära konstruktion eller en symaskins-
skyttel. Prov på tråddrageri och fabrikat av järntråd förekomma i mängd. I
samband härmed kunna påpekas tidiga exempel på järntrådslinor, bl. a. från
Fagersta. Resultaten i kvalitativt hänseende av mera moderna metallurgiska
processer under 1800-talets senare del kunna företes genom stålprov, utsatta
för vridning, bockning och sträckning i kallt tillstånd. För oss svenskar synner-
ligen glädjande äro de många artiklarna av bessermerstål, till stor del från Hög-
bo Bruk, numera Sandvikens Järnverk, omkring år 1860 jämte verktyg såsom
hammare och släggor, vilka ofta äro elevarbeten, för övrigt synnerligen skick-
ligt utförda. -
Bland den mekaniska industriens produkter av järn och stål fäster man sig
vid en rik kollektion lås av skilda typer, huvudsakligen från utlandet, varibland
ett Bramahr-lås av tidig tillverkningsdatum samt ett ur konstindustriell syn-
punkt beundransvärt portlås från Köpenhamn år 1846. Pioniärerna för den
svenska standardiserade låssmidesindustrien, såsom E. A. esman & Co,
Eskilstuna, äro även företrädda. En stor mängd utländska verktyg och redskap
av olika slag för metallers bearbetning förekomma, varav främst böra nämnas
filar av olika fabrikat, helt säkert ett lämpligt studiematerial på den tid, då
landets filtillverkning låg i sin linda. Det förefaller som om Teknologiska In-
stitutet tagit väsentlig del i tillkomsten av denna sedermera så betydande fabri-
kation, vilken också bidragit till samlingarna genom prov på den tidigare till-
verkningen hos J. O. Oberg och Stridsberg & Biörck. B. & O. Libergs eggverk-
tyg av skiftande slag och tidigt datum förekomma även i riklig sortering.
En gren av den finare stålmanufakturen, som väl knappast haft någon ut-
övare i Sverige är synålstillverkningen. I samlingarna finnas emellertid flera
serier visande gången i tillkomsten av synålar på 1850—1860-talen jämte prov
på dylika av alla slag, huvudsakligen engelsk tillverkning. Här kan nämnas
några i viss mån sällsynta föremål, nämligen bitar av den första transatlantiska
telegrafkabeln av år 1858 samt av kabeln mellan Västervik och Visby, som
nedlades år 1859 och var den första i Sverige av större längd.
Gjuteriteknikens tillstånd under 1800-talets mitt och dess vidare framsteg
synas av åtskilliga modeller, en serie formareverktyg och material för form-
ning. Bland produkter märker man en mängd handelsgjutgods med ytbehand-
ling, såsom försilvring, förtenning, emaljering. Speciellt intressant är en sam-
ling finare konstgjutgods (»berlinergods») från 1800-talets mitt, varibland
mycket små prydnadsföremål, såsom berlocker och medaljonger ha detaljerna
så fint återgivna, att man endast med hjälp av lupp kan iakttaga dem.
Den av svensken Carl Wittenström utexperimenterade »mitismetoden» för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
