Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vaskguld
moränen ner till »the bed rock» och återfann där det närmast berget
liggande mera guldförande lagret. Beträffande moränavlagringarnas
guldhalt och beskaffenhet i övrigt har man värdefulla iakttagelser,
publicerade av geschworner I. Henriksen, som å ämbetets vägnar
haft att följa de nu beskrivna arbetena. Även av andra konsortier
verkställdes vid samma tid — omkr. 1902 — kostsamma guldletnings-
arbeten. — »Hvor som helst hvor man försöker at panne paa fjeldet
mellem Gorsejokka og Sargijokka vil man finde guld i det uforan-
drade gjenliggande moraenegrus», skriver i brev till mig en sakkunnig
och i dessa trakter väl bevandrad meddelare. Man har således att här-
städes skilja på alluvialt och glacialt guld. — Sargijokka är för övrigt
guldälven framför andra häruppe. Därifrån har troligen omkr. 90 9/0
av allt utvunnet Finnmarksguld bekommits, säger nyssnämnde med-
delare. — Guldvaskningen har sedermera fortsatt i större eller mindre
skala. Ny fart har den tagit, sedan guldprisets stegring här som i andra
guldförande länder givit företagsamhetslusten ny näring. Ett konsor-
tium i Aalesund sände för några år sedan en från Alaska återkommen
guldgrävare upp till Finnmarken för att leta guld i moränavlagrin-
garnas undre delar. Han slog sig ner med sin expedition vid en liten
1 Bautajokk utfallande bäck, bärande det lockande namnet Gullälven.
Moränen är här mycket mäktig och man måste driva ett schakt av
20 meters djup, innan berggrunden nåddes. Guld fanns ju, men icke i
den koncentration i de understa lagren, som man hoppats på. Är 1930
spriddes genom tidningarna ryktet, att den länge eftersökta moder-
klyften till Finnmarksguldet skulle vara funnen vid Karasjokka av en
svensk vid namn Olofsson. Därom känner jag dock intet närmare.
Ett vaskningsföretag i större skala med maskinell utrustning igång-
sattes år 1934 av A/S Nye Alluvium i Oslo, sedan bolaget förvärvat
familjen O. W. Bergs koncessionsområden vid Sargijokka. En utför-
lig berättelse om driften under nämnda års sommar kan läsas i Nor-
ges Offisielle Statistikks publikation för 1934. Arbetet bedrevs med
en arbetsstyrka av 30 man, och den ganska fasta moränen genom-
schaktades med skrapskopor, undersöktes med stollar och borrhål etc.
Enligt driftsingeniören Eyvind Floods beräkningar uppslöt man
685.000 kubikmeter, vari ett guldinnehåll av 0,52 gram per kubik-
meter skulle förefinnas. Helt naturligt innehålla stora delar av grus-
massorna högre guldhalt. Med rationell stordrift ansågs därför en
fortsättning av arbetet kunna bliva lönande. Detta enligt ett utta-
lande år 1935. — Här bör tilläggas, att sedan i maj 1933 all rätt till
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
