Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gijutjärnshällar
Louis de Geer.
70
Om vi beträffande tillverkningen av gjutjärnshällar under 1500-
talet i Sverige få hålla oss till gissningar och teorier, kan vår kunskap
om denna under 1600-talet basera sig på ett rikare material. Flera
dokumentariska uppgifter äro bevarade och åtskilliga hällar finnas
kvar. Först och främst må man konstatera att järnproduktionen i
Sverige efter dåtida förhållanden måste anses ha varit enorm. Hand-
eldvapen, kanoner och kulor till dessa ha tillverkats i mängder att
förse Gustaf II Adolfs härar under ständiga krig på många krigs-
skådeplatser med allt vad de behövde, men ej nog därmed, produk-
tionen var så stor, att kanoner och kanonkulor kunde i stor omfatt-
ning avyttras till andra stater. Kanontillverkningen monopoliserades
i Louis de Geer och hans medintressenters händer. Att märka är
emellertid, att änkedrottningen, Karl IX:s gemål, i Nyköping tydligen
varit suverän inom sitt område, att Jakob De la Gardie för Julita
bruk och Carl Carlsson Gyllenhielm för Huseby likaledes haft privi-
legier vid sidan av ovannämnda monopol, och att sedan änkedrott-
ningen år 1625 avlidit, hennes rättigheter självfallet indragits till
kronan.
Den de Geerska koncernen fick år 1622 sitt första privilegium på
kanontillverkning, vilket sedan flera gånger förnyades. I kompani
med Willem De Besche hade de Geer sin egen verksamhet huvudsak-
ligen förlagd till Norrköping med Finspong och »Nyköping-verken»,
på Osterby i Uppland ledde Paul Auliander affärerna och i Västervik
Thomas Blommert. Det fanns dock långt flera masugnar i riket än
sådana, som voro i koncernens händer. Louis de Geer klagade också
då och då i skrivelser till konungen eller till förmyndarregeringen
över inkräktare på hans privilegier, men de inhemska konkurren-
terna kunde icke uträtta något avsevärt i förhållande till hans resur-
ser. Bland dessa konkurrenter fanns även Arnold De Ree. De Geer
anklagar honom i skrivelse till Bergsamtet (tryckt i den av E. W.
Dahlgren utgivna de Geerska brevsamlingen) från år 1643 icke
blott för att han börjat gjuta kanoner i Småland, utan även därför,
att han haft »brev» i Nyköping för att därifrån locka kunnigt folk
till sig i Småland. Att dessa skulle slå sig ned i Småland synes eméel-
lertid icke ha förtörnat de Geer så mycket, som att dessa yrkes-
kunniga män lättare från Småland än från bättre kontrollbara bruks-
områden voro i tillfälle att taga sig över till hans konkurrenter i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
