- Project Runeberg -  Dædalus : Tekniska museets årsbok / 1938 /
40

(1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De släta fingerringarna

40

Bruket att bära glänsande metallringar, trädda på fingrarna, är ej
blott mycket gammalt, utan hör till de med största seghet vidhållna
sätten att pryda sig, som människan överhuvud påhittat. Det plägar
uppgivas att under medeltiden bärandet av ringar var vida mera all-
mänt än nu för tiden. Troligen håller denna sats icke streck, om man
tager 1 betraktande den utbredning till alla folkklasser, som bruket
av fingerringar numera erhållit. Delvis hör ju detta förhållande sam-
man med en högre levnadsstandards spridning i allt vidare kretsar,
men i grund och botten ligger nog orsaken i en genom många sekler
ingrodd och nedärvd, låt oss kort och gott kalla det kärlek till detta
slags prydnadsföremål. Härtill kommer givetvis den viktiga omstän-
digheten, att ringarna av gammalt haft en rituell uppgift. Till för-
lovning och vigsel höra ju ringar. Till stadfästande av vänskap skedde
förr i tiden ofta ringbyte. Vid invigning i präst- och biskopsämbetet
eller inträde i klosterorden spelade ringen en viktig roll inom vissa
kyrkosamfund. Sankt-Peters-ringen har jag själv en gång kysst på
påven Pius XI:s hand, under det den ärevördige gamle mannen ut-
talade en välsignelse. Allt dylikt är helt naturligt ägnat att verka
konserverande på ringens ställning bland människans bruksföremål.

Guldet är ringmetallen framför andra och en »äkta» ring måste
vara helt gjord av denna metall. Den forn- och medeltida benäm-
ningen på en sådan ring var hos oss fingergull — ett vackert ord, som
man må beklaga att det bortlagts. Till äkta ringar måste ju även så-
dana av platina och vitguld räknas, varemot denna hederstitel aldrig
tilldelas silverringar, de må vara än så kontrollstämplade och äkta.
Med vitt guld menas ett guld, legerat till 18 karat med platina-palla-
diummetaller eller, i de mindre fina kvaliteterna, med nickel. Guldet
antager därigenom vit färg och begagnas i denna form sedan ett
r10o-tal år som ersättare — stundom även till vigselringar — för
den mycket dyra platinan. Till de nutida släta guldringarna av
guldfärg användes i Sverige ett ovanligt rent guld. Seden är dock
något olika i olika landsdelar. I Svealand och Norrland är 23-karatigt
guld förhärskande, i södra och västra Sverige nöjer man sig alltjämt
med det mera slitstarka 18 karats-guldet. Sedan guldpriset så starkt
stigit, som nu är fallet, blir det dock allt vanligare även i de trakter,
där det förut fordrats 23 karat, att man nöjer sig med 20 karat. Den
ringa mängd annan metall, som ingår i det kontrollstämplade guldet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:56:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/daedalus/1938/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free