Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Museibyggnaden
strationer och föredrag, och anstalter måste vidtagas för att fram-
deles lätta på denna arbetsbörda. Det har emellertid nu närmast gällt
att skaffa erfarenhet av vad publiken förstår och inte förstår och
vad den har för speciella önskemål. Särskilt är detta viktigt, då det
gäller det uppväxande släktet och de tekniska studerandena. Stock-
holms Tekniska Institut har för att taga ett efterföljansvärt exempel,
låtit sina olika årsklasser besöka museet, varvid orienterande föredrag
1 teknikens historia hållits före besöket i maskinhallen.
Under 1938 kunde ytterligare en avdelning färdigställas, nämligen
järngruvan. Då medel för detta arbetes utförande saknades bildades
1 början av året under ordförandeskap av Kommerserådet Gunnar
Dillner en särskild gruvkommitté,. som granskade de föreliggande
planerna och även insamlade det belopp som behövdes. Detta skänk-
tes välvilligt av en rad gruvföretag, vilka uppräknas här nedan. Dess-
utom lämnades värdefulla naturaprestationer främst av Riddar-
hytte AB och AB Atlas-Diesel. I järngruvan ha vi försökt att skapa
en lämplig miljö för framvisande av de gamla redskap och verktyg,
som tidigare använts vid järngruvor, och att samtidigt låta dem, som
stiga ned i gruvan få en känsla av, att de gjort ett gruvbesök. I tiden
omspänner framställningen ungefär 700 års olika arbetsmetoder.
Mycket saknas givetvis av det som förekommer under jord, men de
viktigaste stegen 1 den tekniska utvecklingen och de olika arbetsope-
rationerna har kunnat tagas med. Allt är så naturtroget gjort, som
det stått inom ekonomiska gränser att utföra. För första gången före-
kommer också i en museigruva, att man talar till besökarnas alla
sinnen. Han får se de gamla arbetsmetoderna, han känner hur vatt-
net rinner utmed bergväggen, han hör borrmaskinerna och bullret
från skjutningen och han förnimmer den särskilda lukt som är ut-
märkande för en gruva.
I samband med gruvan har i ett särskilt rum försökts en ny form
för museal framställning. De redskap och annat, som icke kunnat
finna en naturlig plats i gruvan, ha nämligen samlats och upplagts i
ett »förrådsrum» så som man brukar ha sina grejor liggande och är
på samma gång en skådesamling som ett magasin. Etiketteringen i
gruvan har gjorts på enkla svartmålade plåtbitar, och överhuvudtaget
har allt gjorts för att framkalla illusionen av gruvort.
På Ingeniörsvetenskapsakademiens högtidsdag den 24. oktober
1938 kunde gruvan för första gången visas för inbjudna bland vilka
främst märktes H. K. H. Prins Carl. I ett anförande överlämnade
4?
Järngruvan.
24 okt; 1938.
47/7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
