Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges andra ångmaskin
Triewald 1728.
50
Även om man mäter med nutida mått, måste de försök, som under
1700-talet gjordes att använda ångmaskiner i vårt land för vattenun-
danhållning i gruvor, betecknas som synnerligen märkliga i tekniskt
hänseende och djärva ur ekonomisk synpunkt. Det må vara att stora
vattenhjul med konstgångar och pumpar voro kostsamma i tillverk-
ning och anläggning, och det är sant, att betydande belopp redan på
den tiden nedlades vid anläggande av nya industriella verk och in-
rättningar, men så ovissa och dyrbara försök som att bygga eller köpa
och låta uppsätta ångmaskiner, det hade man tidigare icke haft till-
fälle att pröva eller icke vågat sig på när det gällt ett enda aggregat.
Den atmosfäriska ångmaskinen sådan den utformats framförallt av
Thomas Newcomen och sådan den fanns företrädd i två exemplar i
vårt land före den tid, då James Watt med sin mästarhand förän-
drade och förbättrade ångmaskinen och gjorde den verkligt praktiskt
användbar, är därför värd att särskilt uppmärksammas.
Vårt lands första ångmaskin, den av Mårten Triewald år 1728 vid
Dannemora gruvor uppsatta och till största delen i Sverige byggda
»eld- och luftmaskinen» finnes utförligt beskriven och avbildad i
Triewalds bok om denna maskin, tryckt 1734, märklig därför att
den torde vara den första tryckta redogörelsen för en sådan maskins
verkningssätt, som överhuvud taget finnes. En detaljerad arbetande
rekonstruktionsmodell i skala 1:10 av Dannemoramaskinen finnes i
Tekniska Museets samlingar. Dannemora gruvors intressenters pro-
tokoll ha mycket att förtälja om maskinen och dess öden, och under
de senaste åren ha åtskilligt skrivits om densamma. Man känner så-
ledes förhållandevis mycket om detta första försök med ångmaskins-
drivna gruvpumpar och vet också, att försöket icke slog väl ut av
många orsaker. Misslyckandet verkade så pass avskräckande att det
dröjde 30 år, innan man i svenska bergsmannakretsar på nytt och på
allvar tog upp tanken på att göra förnyade försök med eld- och luft-
maskiner, trots att dessa maskiner vunnit insteg vid framförallt de
engelska kolgruvorna, så att enbart i norra England funnos under
1760-talet nära 1000-talet Newcomen-maskiner i bruk för drift av
vattenpumpar.
1760-talet är i ängmaskinens tidigare historia det mest betydelse-
fulla decenniet. Det var då James Watt kom på den för ångmaski-
nens vidare gestaltning så viktiga idén att ångpanna, arbetscylinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
