Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ritningsskatt
W. Maister.
J. Eurenius.
70
Denna oavlåtliga energi och upptäckaranda fick också sin belöning
— tioårigt privilegium exclusivum samt ett större inventionspremium.
Handlingen nummer 1 är förseglad med handelsmannen Wilhelm
Maisters och Manufakturkontorets sigill. Det är en beskrivning av den
brännstålsanläggning vid Tyresö, som anlades av två bröder Smitt på
1730-talets början. En senare ägare Maister, lät 1744 den 34-årige
auskultanten vid Bergskollegium Magnus Linder, sedermera bergs-
mästare i Finland, under en tid vistas ute vid bruket för att av den
därvarande engelska stålbrännaren ta reda på stålbränningens hem-
ligheter. Engelsmannen tycks emellertid varit njugg med uppgifter
och »mycket jaloux om sin konst», men Linder lyckades dock genom
»discurser och andra medel såvida avlocka honom denna vetenska-
pen» att han kunde göra en uttömmande beskrivning försedd med
fyra upplysande ritningar av ugnen. Maister inlämnade berättelsen
till kontoret med förbehåll, att ingen utan hans tillstånd skulle få taga
del av den, men, tillägger Maister, om de som nu känna till konsten
skulle avlida är det viktigt att densamma »conserveras för Publicum».
För sitt arbete med berättelsen erhöll Linder en belöning, som blev
ganska rundlig tack vare hans besvär med den hemlighetsfulle engel-
ske stålbrännaren.
Om ett kanske i viss mån tragiskt uppfinnareöde vittnar handlin-
gen nummer 9 »Beskrifning Ofver Nät Wäfstolen». Den fattige stu-
denten Jacob Eurenius reste 1748 med sin nykonstruerade nätvävstol
från Norrland för att söka sin lycka i huvudstaden. Olyckan ville att
vävstolen blev sönderslagen under resan, varför den unge uppfinna-
ren helt förstörde den av rädsla att någon skulle kunna få reda på
dess konstruktion. I Stockholm konstruerade han sedan en ny under
stora uppoffringar. När han i oktober 1749 söker anslag av Manu-
fakturkontoret erinrar man sig där, att en kommissarie Jonas Nor-
berg två månader tidigare ingivit en skrift om en dylik maskin. Denne
Norberg hade då bett om ett större anslag, vilket han också fått trots
att hans maskin då blott förelegat på papperet. Men tillade man, det
gick ju alltid att få tillbaka pengarna genom avdrag på hans kom-
missarielön. Vid detta tillfälle hade kommissarie Kryger anmält vissa
betänkligheter emedan »åtskilliga människor som nu föda sig med
notbindning skulle nödgas gripa till tiggarstaven»> om en dylik ma-
skin fördes ut i marknaden. När nu Eurenius två månader efter denna
händelser visar upp en liknande maskin, kommer man i starkt tvivels-
mål om de båda uppfinnarna verkligen arbetat oberoende av var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
