Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Esaias Tegnér och magnetismen
80
uppgifterna riktiga; för en enstaka pol gäller den kvadratiska lagen,
för en bipol och på något avstånd, den kubiska.
. »Dess kraft går genom de fastaste kroppar, t. ex. guldet.
Denna kraft communiceras med jernet, ej blott då detta rörer ome-
delbarligen Magneten, utan äfven då Jernet är blott innom Magne-
tens verkningskrets ... Man har förr talat om hela Magnetberg,
som skulle ha dragit skepp ur sin kosa. Sådane har man velat finna i
Florens. Men detta är en skepparedikt ... Det är aldeles ogrundadt
at Mahomets kista i Mecca skulle sväfva af och an, uppehållen af en
Magnet. En Magnet af en sådan kraft ha aldrig våra Physici kunnat
finna.> — Sedan följer anvisning att tillverka artificiella magneter,
dessas egenskaper, vidare kompassens historia. — Hur en naturlig
magnet bör armeras visas av en teckning i marginalen (se bild 2).
»Compassens Missvisning, declinatio, består däri at Magnetnålen
icke visar åt Norr, utan i näst intilliggande väderstreck . . . Compas-
sens missvisning är nödvändig at känna för en sjöman, emedan man
annars ej kan veta i hvad väderstreck man seglar. Detta är ganska
svårt at bestämma i anseende til Declinationens förändringar. Decli-
nationen ändrar sig på hvart år, öfver hufvud tagit, 8 til 9”. De äldsta
observationer på Compassen äro gjorda i Paris 1550, då missvis-
ningen där var 8” ostlig, men år 1770 var den på samma ställe 20”
västlig, ... Men Declinationen ändrar sig icke blott för hvart år,
utan ock för olika dagar, för olikhet i väderlek, m. m. Ja, Norrsken
förvillar ibland så aldeles Magnetnålen, at hon ej vet hvar hon skall
stadna.»> — Härefter behandlas Halleys magnetiska karta från år
1700, dess förtjänster och fel, vidare Dodsons karta av 1744 och
Zegollströms av 1755. Vidare behandlas inklinationen och dess varia-
tioner samt bl. a. Whistons, Musschenbroeks, Celsius” och Ekebergs
bidrag till problemets behandling. De »Hypotheser, som man gjort
sig, för at förklara Magnetens verkningar», refereras i anslutning till
namnen Nollet, Cartesius, Halley och Euler. Kapitlet avslutas med:
. »Magnetiska Polerne tros flyttas, och anser Euler m. fl. detta för
orsaken til Magnetens förändringar. Han, liksom Krassenstein, gissar
at rörelsen vid Magneten förorsakas af electriska krafter. Hvad den
dageliga rörelsen angår, så förklara de den af solens verkan och luf-
tens olika temperatur. — Materia Magnetica sträcker sig visst utom
Jorden rätt långt, så at kanske, som de bäste Physici tro, Norrskenet
är en verkan af denna materia.»
Det är ganska förbluffande att läsa om en förmodad samverkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
