Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stjernsunds Bruk
Polhems bostad.
58
torde visa de egna hem, som Polhem med förutseende omtanke om
sina arbetare uppmuntrade dem att skaffa sig, varvid hans avsikt
också var att söka binda åtminstone de skickligare arbetarna vid an-
läggningen. Man må ha i minnet, att den tid under vilken Stjernsunds-
verket blomstrade och kraftigast utvecklades var åren 1712—1722,
en tid som sammanfaller med det stora nordiska kriget, och att det
under denna tid erbjöd utomordentliga svårigheter att anskaffa dug-
liga arbetare och att sedan få behålla dem. Polhem hade också stän-
diga besvär med sina arbetare och klagar upprepade gånger i sina
skrifter över hur otacksamt det var att göra något för dem och att
få dem att stanna sedan de väl voro upplärda i yrket. Grusell, hans
familj och hans avkomlingar i flera generationer blevo dock platsen
trogna, och vid mitten av 1730-talet funnos t. ex. icke mindre än 12
grusellare i arbete i urmakeriverkstäderna och trettio år senare icke
mindre än 66 vid bruket. (8)
Den intressantaste delen av bilden är det högra partiet, men det är
förenat med betydande svårigheter att identifiera byggnaderna, då
icke någon samtida karta över området finnes.?) Den högsta och med
säteritak och två vanliga skorstenar försedda byggnaden torde vara
den bostad, som Polhem lät uppföra åt sig, sedan han år 1701 flyt-
tat från Falun till Stjernsund. Här vistades han och här hade han sitt
hem, till dess att hans hustru — Maria Hoffman — vid ett besök i
Stockholm avled år 1735, då han flyttade från bruket och sade sig
aldrig mer vilja återse detsamma. Det var dalkarlar, duktiga bygg-
mästare, som uppförde husen, och Polhem berömmer dem och sätter
dem i motsats till de hantverkare och arbetare, som han var tvungen
att skaffa sig från andra delar av landet.
Icke mindre än fem byggnader på bilden äro försedda med säteri-
tak, i förenklad form efterbildande Riddarhusets i Stockholm tak-
konstruktion. Dessa tak utgjorde ett karakteristiskt inslag vid många
under 1700-talets första årtionden uppförda herrgårdar, ett slags
adelsmärke, som betonade anläggningens förnämitet och betydelse.
Någon strängt utbildad plan för gårdsanläggningen kan icke spåras
i vår bild. I fonden till höger skymtar i riktning mot gårdspumpens
2) Någon ledning har jag haft av en år 1751 upprättad karta, på vilken dock själva
bruksområdet endast till en ringa del är återgivet. En anteckning på den till kartan
hörande beskrivningen omtalar, att detta område senare skulle bli föremål för kart-
läggning, men detta torde icke ha skett förrän 1765, och då voro väsentliga förändringar
och nybyggnader utförda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
