Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stjernsunds Bruk
68
konstruktion, i vilken plåtjärnet klipptes i kanterna (sid. 66). Några
järndelar till denna sax finnas nu bevarade i Tekniska Museet.
På samma hjulstock drevs även en »slätt- eller planérhammare»,
och denna med sin tryckare och sitt städ skymtar i det svarta fältet
på bildens mitt. Här synes också röken från en glödgugn, i vilken
stångjärnet glödgades innan det klipptes eller skars i tre delar för äm-
nen till spik och andra manufakturvaror. Denna intressanta uppfin-
ning av Christopher Polhem, troligen från år 1705, synes ovanför
den vid ugnen knäböjande smeden.
Saxens rörliga käft fördes upp och ned i vertikal led med hjälp av
en hävstång, påverkad av en eller två kammar på vattenhjulsaxeln.
Käften var i eggen stålbelagd. Mellan denna käft och två fasta stål-
saxar infördes det till halva sin längd värmda ämnesjärnet. När käf-
ten pressades ned klövs ämnet i tre lika breda tenar, allteftersom äm-
nesjärnet matades framåt. Sedan halva stången blivit klippt, måste
den återföras till ugnen och den återstående delen få en hets, så att
återstoden kunde klippas. På så sätt erhöll man snabbt antingen fyr-
kant-tenar för vidare bearbetning till spik och bandjärn eller ock
färdigkantat bandjärn (20 samt 28). De på så sätt erhållna tenarna
kallades knippjärn eller skärjärn. Saxen ersatte sålunda de brukliga
skärverken. Polhems förträffliga saxkonstruktion kom till använd-
ning vid ett flertal svenska bruk och icke endast vid Stjernsund.
Av planritningen framgår, att med samma hjulstock även drevs tre
stycken lätta stjärthammare, troligen spikhammare, vid vilka således
de klippta tenarna vidare bearbetades. I smedjan fanns även klen-
smedshärd med två bälgar och sålunda två arbetsplatser, bälgarna
antingen drivna för hand eller med trampa.
Vad som nu granskats och något berörts inom Stjernsunds stora
smedja är endast en ringa del av det stora manufakturverket. Särskilt
förtjänar att i fortsättningen studeras de av Polhem konstruerade
fräsmaskinerna till kugghjul till ur, de inventiösa apparaterna för till-
verkning av plåttallrikar o. s. v. Det är min förhoppning, att de skiss-
böcker, som Polhems elever lämnat åt eftervärlden, jämförda med de
rester av maskiner och apparater från Stjernsund, som finnas i Tek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
