Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A.N. Edelcrantz’ ång maskinsprojekt
72
Älrakam Nidas Clewberg eller Edelcrantz, med vilket namn han
1789 adlades, är bekant som en av sin tids mest oförtrutna mång-
frestare. Litteraturhistorikerna såväl som de teaterhistoriskt intresse-
rade, de, som forska i vårt lantbruks, vår industris och ingeniörsveten-
skaps hävder, alla ha de haft anledning att syssla med denne mans
insatser. Hans märkliga levnadsbana har delvis med stor utförlighet
tecknats av Jenny af Forselles i hennes utmärkta, 1903 publicerade
biografi över Clewberg-Edelcrantz. Arbetets karaktär av litteratur-
historiskt lärdomsprov har kommit tyngdpunkten att läggas på den-
nes roll inom vitterhet och teater. Hans verksamhet på den materiella
odlingens marker framträder däremot mera i förbigående och är över-
huvud blott ofullständigt behandlad i litteraturen. De bidrag han läm-
nat till ångteknikens utveckling höra till de minst beaktade; de skola
i det följande beröras mot en allmän bakgrund av Clewberg-Edel-
crantz” växlingsrika levnad.
Redan under studietiden i Äbo, där Clewberg föddes 1754, delade
han sina intressen mellan vittra försök och fysikaliska forskningar.
Efter att ha vunnit graden på en avhandling i optiken, blev han do-
cent i naturkunnighet och litteraturhistoria. Denna för vår speciali-
serade tid egendomligt klingande konstellation skulle bli utmärkande
för hela hans levnad. Småningom kom väl vågskålen att luta över till
förmån för »naturkunnigheten», i vilken term samtiden även inbe-
grep teknik. Men det var Clewbergs humanistiska ådra, hans dikt-
ning och lidelse för teater och litteratur, som först skulle föra honom
mot höjderna. Det blev i Stockholm han grundade sin ryktbarhet efter
att ha vunnit Gustav III:s ynnest. Vid 29 års ålder utnämndes han till
andre direktör vid de kungliga spektaklerna, och vid sidan av sin
nitiska verksamhet för teatern togs han redan tidigt i anspråk även
på andra poster. Är 1786 invaldes han i Svenska akademien och adla-
des som nämnts tre år senare med namnet Edelcrantz. Gustav III:s
död betydde icke för honom som för så många andra ett avbrott i
karriären; då han 1793 erhöll kansliråds titel, betecknade detta en-
dast början på en rad nya nådevedermälen.
Gustav III:s bortgång markerar för Edelcrantz — vi omnämna ho-
nom i fortsättningen med detta namn — inledningen till ett skede, då
den på praktiska nyttostudier inriktade lidelsen i hans natur på all-
var skulle taga ut sin rätt. Tidsandan inbjöd härtill. Med de gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
