Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. N. Edelcrantz’ ångmaskinsprojekt
Eldkvarn.
74
under myndigheternas intresserade medverkan kan här av utrymmes-
skäl blott i största korthet beröras.
I slutet av år 1804 var den första av de av Owen uppsatta ång-
maskinerna i gång vid Lars Frisks klädesfabrik vid Alvvik på Li-
dingön. Därefter kom turen till Kungsholms och Ladugårdslands kro-
nobrännerier i Stockholm att förses med dylika maskiner. Den fjärde
förvärvades av Dannemora gruvor för uppfordring av vatten, sedan
maskinen visat sig för liten för det ändamål, vartill den av Edelcrantz
ursprungligen avsetts. Han planerade nämligen för egen räkning en
ångkvarn. I februari 1805 ingav han en ansökan till Kungl. Maj:t
om tillstånd att med »eld- och luftmaskin» få driva en mjölkvarn
med tre par stenar i förening med andra tillverkningar, vilken önskan
beviljades genom kungligt brev den 24 juli. För hans vid Nya Kungs-
holmsbron uppbyggda anläggning, bekant under namnet eldkvarnen,
måste en femte ångmaskin införskrivas från England. I en
tryckt »Allmän Underrättelse om Eld-Qvarnen vid Nya Kungs-
holms-Bron i Stockholm», en slags reklambroschyr, undertecknad
den 17 juni 1807 av kvarnens bokhållare, Johan Malmström,
berör denne med några ord den då nyss igångsatta ångmaski-
nen, som tydligen väckt stort uppseende bland allmänheten.
» Verket drifves», heter det, »af kokande vattens ångor, genom
en Machin, hvars kraft hvarje dag svarar emot hvad 100 verk-
lige hästars eller 800 menniskjors styrka, på samma tid kunde högst
uträtta». Aven karakteriseras maskinen som dyrbar i fråga om bräns-
leåtgång. Eldningen ombesörjdes med ved; i juni 1808 uppgavs för
magistratens handelskollegium, att 300 famnar dittills förbrukats.
Sistnämnda år inträffade bränslebrist i samband med finska kriget,
och myndigheterna umgingos t. o. m. med vissa planer på vedrestrik-
tioner. I vedbesparande syfte voro starka krafter i rörelse för att
förmå Edelcrantz att i stället elda sin vedslukande maskin med sten-
kol, vilket denne emellertid, framför allt av kostnadsskäl, till myn-
digheternas missnöje enständigt motsatte sig. Möjligen ha dessa hän-
delser varit incitamentet till en av Edelcrantz gjord uppfinning, som
i det följande skall bli föremål för en beskrivning.
Edelcrantz skulle sedermera med en viss självkänsla erinra om den
tid, då han i Sverige introducerade de engelska, d. v. s. de efter James
Watts principer konstruerade ångmaskinerna; år 1814 framhåller
han sålunda, att han »efter flere felslagna försök av andra... haft
den lyckan att först införa och stadga deras bruk i fäderneslandet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
