A. N. Edelcrantz' ångmaskinsprojekt Men hans intresse för den uppfinning, som enligt hans egen uppfatt- ning tillskyndat England största delen av dess välstånd, skulle icke stanna härvid; det gav honom även impulser till egna ångtekniska forskningar. Redan under sin engelska vistelse arbetade han på en för- bättring av ångmaskinen. Han uppfann en säkerhetsventil för ång- pannor och belönades härför 1803 med silvermedalj av The Society for the Encouragement of Arts, Manufactures and Commerce i Lon- don, som dessutom i likhet med så många andra lärda samfund i ut- landet kallade honom till sin ledamot. Även efter hemkomsten ägnade sig Edelcrantz åt ångtekniska studier. Trots alla sina ämbetsgöromål — som teaterchef, överintendent och preses i konst- akademien, president i kommerskollegium, direktör vid den av honom grundade lantbruksakademien, ledamot av ett otal kom- mittéer m. m. — var han under sin senare levnad överhuvud taget ivrigt sysselsatt med tekniska spörsmål. Han konstruerade lant- bruksredskap av olika slag, en linnespånadsmaskin och en torkinrätt- ning för spannmål, som installerades i eldkvarnen och genom sina utmärkta resultat senare bidrog till att kronan inköpte kvarnen. Ryk- tet om dess förträffliga egenskaper nådde t. o. m. utlandet, och i ett 1811 avgivet utlåtande ansåg sig vetenskapsakademien kunna konsta- tera, att torkmaskinen »på det hela vittnade om en ganska lycklig uppfinningsgåva». Huru denna gåva vunnit engelsmännens upp- skattning, då den nyttiggjordes på ångteknikens område, har nyss nämnts. Men även i Sverige skulle Edelcrantz göra en uppmärksam- mad insats som ångtekniker. Är 1809 konstruerade han en ång- maskin och framträdde dessutom i vetenskapsakademiens hand- lingar samma år med en »afhandling om nödige rättelser vid mät- ningen af ångornes spänstighet och determination af deras kraft, uti aångmachiner, samt beskrifning på en förbättrad Ängmätare». Men först 1811 lät han bringa sin uppfinning till offentligheten. På konst- akademiens utställning detta år företeddes tvenne av arkitekten Samuel Enander ritade och laverade planscher med rubriken »Ny ångmachin till besparing af kostnad, arbete och bränsle, upfunnen af A. N. Edelcrantz, öfverintendent, år 1809». Det är detta kraft- och bränslebesparande syftemål med uppfinningen, vilket föranlett det nyss framställda förmodandet om ett visst samband mellan den nya ångmaskinens tillkomst och de obehag Edelcrantz året innan haft att utstå för den stora vedåtgången i eldkvarnen. Man behöver väl knappast betvivla Edelcrantz” uppriktighet, då Mångsysslaren, Edelcrantz' ångmaskin. pump- Z