Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gasgeneratorn förr och nu
gasformigt brännmaterial (kväfve och wvätgasblandad Roloxidgas)
bildas och bortgår obegagnadt.
För att öfvervinna den nu anmärkte olägenheten och värmeför-
lusten vid kols förbränning i öppen härd visade sig för mig tvenne
utvägar, vilka jag både försökt och för idéen hvaraf jag nu skall be-
möda mig redogöra.
Då uppkomsten af koloxiden kunde antagas å ena sidan skadlig för
hushållningen med kolen och för temperaturen i härden, men å andra
sidan också utgjorde ett oanvänt brännmaterial av ypperlig beskaf-
fenhet, så var det naturligt att man antingen borde söka förekomma
sjelfva koloxidbildningen eller och däraf draga nytta såsom bränsle.
I båda fallen borde kolsyra blifva slutliga resultatet af förbränningen,
så vida förlust skulle kunna undvikas.
Ville man hindra koloxidens utveckling samt kolsyrans reduktion
af de lifligt glödande kolen borde man så tillställa, att den genererade
kolsyran icke kom att passera genom kol, utan fick oförändrad
bortgå. Sådan är också idéen af de för stångjernsuträckning med
coaks inrättade slutne ugnar, nemligen benämnde Hollow-fires.
Blästern styres där med en stupning af 8 å 10” mot ytan af de itände
kolen, men får icke intränga uti massan af densamme. Den öfver-
byggde ugnen utgör nu den egentliga focus från hvilken gasen ut-
strömmar utan märkbar inblandning af oförbrända gaser. Dessa ugnar
visa sig synnerligen ändamålsenliga för begagnande av coaks, men
då dessa utbytas mot träkol, kan man till följe af dessa sednares större
lätthet och vid den pressning som fordras hos blästern svårligen hindra
dess inträngande uti kolmassan, hvilken däraf också lätt uppkastas
och skadar det till vällning inlagda jernet. Efter flere försök att på
detta sätt åstadeomma kolens förbränning till kolsyra med förekom-
mande af koloxidbildning trodde jag mig därför hafva vunnit viss-
het om trädkolens olämplighet att i vanlig Hollow-fire användas.
De Faberska försöken med masugnsgasen samt antydningarne att
använda särskilde generatorer för gasbildningen förde mig att öfver-
väga, huru man enklast och fullständigast skulle kunna af vårt bränsle
(ved eller kol) bereda brännbara gaser. Vid gasernas beredande i mas-
ugn eller i särskild på samma princip construerad generator, visade
sig i allmänhet olägenhet af det vatten, som medföljde kolen, liksom
af samma anledning okolad ved borde finnas mindre användbar, sär-
deles om den ej förut blivit sorgfälligt torkad. Här måste nemligen
uppstå samma förhållande som vid en vanlig flammugneldstad, då 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
