Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Bernhard Wadström
380
taga sig fram för att förmå smeder och slipare från Solingen att
flytta över till Eskilstuna. Efter många äventyr och även en fängelse-
vistelse i Tyskland lyckades Wadström fullfölja sitt uppdrag så att
en skara emigranter över gränsen till Holland kunde taga sig till
Sverige, dit de anlände i april 1775. Wadströms hemmavarande vän-
ner hade varit synnerligen oroliga för utgången av denna resa och
efter återkomsten erhöll Wadström både belöningar och utmärkelser
av olika slag, bl. a. Jernkontorets stora medalj i guld. Av Gustaf III
erhöll han direktörsfullmakt med värdighet av ledamot av rikets
Collegier.
Efter ytterligare en lång utländsk resa anlade Wadström vid sin
hemkomst en fabrik för tillverkning av kirurgiska instrument samt
fick Kommerskollegui tillstånd att med ensamrätt under 15 år till-
verka kard- och spinnmaskiner, som kunde bespara tjugu personers
dagsverken och inneburo en betydlig förbättring av tidigare försök
i den vägen.
Det uppdrag, som Wadström fick av Gustaf III, att jämte Profes-
sor Sparrman och artillerilöjtnanten och kemisten K. A. Arrhenius
resa till Afrikas västkust för att där utse lämplig plats för svensk
koloni, kom att skapa helt ny riktning åt hans liv och verksamhet.
Vad han såg därute av slavhandelns grymheter lämnades honom icke
någon ro, och han tog avsked från sina ämbetsplikter och avstod från
fosterland, släkt, vänner, ämbete och vetenskaplig forskning för att
helt ägna sig åt att utplåna den vanheder, som kristenheten och den
vita rasen ådragit sig genom slavjakten och slavhandeln. I England,
dit Wadström flyttade sin verksamhet, grundade han för att skaffa
sig inkomster för sig och sin familj en linon-fabrik i Manchester,
som snart sysselsatte över 100 arbetare. Vid krigsutbrottet med Frank-
rike uteblevo råvarorna och det lovande företaget gick om intet. I det
stora verk, som Wadström utgav, »Essay on Colonization»> — över-
satt till tyska men icke till svenska — visade han sig som en klok och
vidsynt nationalekonom, som av mer än en författare på området
fått erkännande, samtidigt som det konstaterats, huru långt före
sin samtid han var.
Kort före sin död i Paris 1799 hade han tagit initiativ till den första
kongressen för kolonialfrågor, som någonsin ägt rum. Det har ofta
sagts, att icke så få svenskar äro mer kända i utlandet än här hemma
och detta är icke minst fallet bland teknici. Carl Bernhard Wadström
är en av dessa män.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
