Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avhandlingar - Torsten Althin: Ett tekniskt museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under en studieresa på kontinenten år 1907 besökte en nybliven
svensk civilingenjör Das Deutsche Museum von Meisterwerken der
Naturwissenschaft und Technik in München. Redan då, efter endast
fyra års arbete, hade högst betydande samlingar av instrument,
modeller, maskiner och annat av historiskt värde strömmat in till
museets provisoriska lokaler och blivit utställda till allmänt
beskådande. Allt antydde att Deutsches Museum skulle kunna växa ut till
något i sitt slag enastående och föredömligt. Den svenske besökaren
var en av de många som blev entusiasmerad.
I närvaro av topparna inom tysk vetenskap, teknik och industri
samt representanter för 48 lokalavdelningar av Verein Deutscher
Ingenieure (VDI) och dessutom under protektorat av Prinz Ludwig
av Bayern hade med pomp och ståt fattats beslut om museets
grundande den 29 maj 1903. En enda man var museiprojektets idégivare.
Det var OSKAR von MILLER, född i München 1855, Tysklands
store pionjär för elektrisk kraftförsörjning, uppslagsrik kommissarie
för många tekniska utställningar, en dynamisk entusiast som ingen
kunde säga nej till, inte ens Kaiser Wilhelm II, när Oskar von Miller
begärde att till museisamlingarna få donerad den första
undervattensbåten (U1), för åskådlighetens skull genomskuren. Inte minst VDI
slöt upp kring museitanken. Ett samarbete mellan museet och
föreningen inleddes. Det har nu oavbrutet pågått under sjuttio år.
Impulsen till museiprojektet hade Oskar von Miller fått när han
som ung ingenjör besökte världens äldsta ännu existerande tekniska
museum, Conservatoire national des arts et métiers i Paris, grundat
under franska revolutionen, men med anor från mitten av 1660-talet.
Ännu mer fångad av tanken på en tysk motsvarighet blev för honom
besök på Science Museum, South Kensington i London, dåtidens
största och mest innehållsrika, som börjat verksamheten år 1857.
Även om Oskar von Miller fick uppslaget till Deutsches Museum
utomlands är det uppenbart, att han satt sin personliga prägel på
detta museums innehåll och utformning ända från början och till sista
dagen av sitt liv den 9 april 1934. Högst belåten hade han under årens
lopp fått bevittna, att hans skapelse givit impulser till inrättande av
tekniska museer i de europeiska industriländerna och även i Förenta
Staterna.
Den unge svensken, som vid sitt besök i München blev så intresserad
att han insåg, att något liknande Deutsches Museum borde finnas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
