Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avhandlingar - Torsten Althin: Ett tekniskt museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framtid i Göteborg. Frågan kom upp även i stadsfullmäktige, och
utsikterna att få disponera medel från den Renströmska fonden
undersöktes. Resultatet av alla överläggningar blev sådant att tanken på
ett tekniskt museum måste överges.
I slutet av utställningsåret 1923 började därför de teknikhistoriska
föremål som lånats till utställningen att återsändas till ägarna. Därmed
splittrades ett stort material över stora delar av landet. Skänkta eller
köpta föremål av litet format packades i lådor, och de på samma sätt
förvärvade stora maskinerna demonterades i de iskalla och efter hand
allt mer ödsliga utställningshallarna. Allt som allt rörde det sig om
ungefär 3 000 teknikhistoriska föremål, en del utan motstycke i vårt
land.
Sekreterare i kommittén för industrihistoria under fyra år var
professorn i kemi vid Chalmers Tekniska Institut, Gösta Bodman,
författare till ett flertal industrimonografier och varmt intresserad
av museiprojektet. Han övertog mot specificerat kvitto alla de
föremål som skulle komma att stanna på utställningsområdet. Senare
överfördes dessa föremål till vad som kallades ”halvpermanenta
konsthallen” vid Götaplatsen. För vården av de magasinerade
värdefulla samlingarna svarade Göteborgs Historiska Museum under många
år. Än i dag efter ett halvt sekel finns samlingarna kvar i samma
lokaler och utgör en betydande del av Industrimuseet i Göteborg.
Samtidigt som ridån gick ned i Göteborg och förspelet till ett
tekniskt museum var slut, agerade akademien i Stockholm. Vid
akademisammanträde den 6 december 1923 lämnade verkställande
direktören meddelande om bildandet av samarbetsdelegationen för
genomförande av planen på ett tekniskt museum. Från enskilt håll
hade lämnats en donation på 15 000 kr, som ställts till
museikommitténs förfogande. Enligt protokollet ”hade åtgärder vidtagits för
träffande av avtal med amanuensen T. Althin om hans anställande
som ledare av insamlingsarbetet för tekniska museet”. Med
amanuensen, som 1920—1923 varit ledare för arbetet vid
Göteborgsutställningens industrihistoriska avdelning, skedde förhandlingarna
brevledes, och snabbt träffades en överenskommelse på mycket lösa grunder.
Detta ledde till att utan ceremonier och klubbat beslut kunde
arbetet börja tisdagen den 15 januari 1924 för att i
Ingeniörsvetenskapsakademiens hägn förverkliga vad Richard Smedberg femton år
tidigare kallat Svenska Teknologföreningens Jubileumstanke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
