Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avhandlingar - Inga-Britta Sandqvist: Tekniska Museets arkiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekniska Museets arkiv
Arkivtjänstens
organisation
”En musei- eller arkivtjänsteman kan fungera endast ett fåtal år.
Först skall han komma in i materialet; sedan ska han behärska det
till forskares tjänst och när han är mellan 60 och 70 år är hans tid
ute ... Kontinuiteten på tjänstemannasidan är därför av fundamental
betydelse.” Så sammanfattar Torsten Althin i en skrift sin syn på
arkiv- och museimannens arbetsuppgifter och karriär. Det är Torsten
Althin som under nära fyra decennier av Tekniska Museets nu fem-
tioåriga verksamhet planerat och genomfört museets uppbyggnad
och utformning. Museet var i organisatoriskt hänseende under denna
tid en självständig stiftelse utan statsbidrag. I vissa avseenden kom
kontinuiteten på tjänstemannasidan inte att bli den önskade. De
flesta som anställdes var äldre eller i samma ålder som museets före-
ståndare. Det var svårt att finna lämplig och kunnig personal som
vågade sig in på det nya verksamhetsfält som teknik- och industri-
historia innebar. Torsten Althin lyckades dock knyta flera dugande
krafter till museet.
Redan 1926 anställdes fil. kand. Lennart Way-Matthiesen som
”assistent vid samlingarnas ackvisition, vård och ordnande m. m.”.
Way-Matthiesen som bl. a. ordnat och katalogiserat stora delar av
den omfångsrika ritningssamlingen blev museet trogen till år 1965
då han avgick med pension.
År 1938 påbörjade den pensionerade majoren VVK Elis Efilde-
brand ett betydande registreringsarbete av museets arkivmaterial,
bl. a. ordnade han utan kostnader för museet det Wedbergska arkivet
och Rinmansarkivet.
Fil. dr Sixten Rönnow som under åren 1940—50 var föreståndare
för Tekniska Museets arkiv hade disputerat på en avhandling om
Pehr Hilleström och hans bergverksmålningar, och hans intresse
kom i arbetet framför allt att gälla bildmaterial av alla slag med
motiv från arbetslivets, teknikens och industriens områden. Han för-
fattade även skrifter i brukshistoria.
Gösta Bodman började som professor emeritus arbeta på museet
1942. Vid sidan av sitt arbete som museilektor under 17 år utarbetade
han ett omfattande register över teknikhistorisk dokumentation samt
författade en rad historiker och industrimonografier vilket han börjat
med redan under 1920-talet. Bodman var en ivrig filatelist och
lade upp museets stora frimärkssamling med motiv uteslutande från
naturvetenskap, teknik och industri.
Einar Palmqvist kom till museet omkring 1930. Han blev snart
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
