Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avhandlingar - Inga-Britta Sandqvist: Tekniska Museets arkiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekniska Museets arkiv
Arkivlokalen
kostnad för museet. För närvarande bestrider arbetsmarknadsstyrel-
sen lönekostnaderna för sju personer inom arkivsektionen som arbetar
med katalogisering, montering och inordnande av nyförvärv till
arkivsamlingarna samt bokbinderi.
När Tekniska Museets nybyggnad stod klar för inflyttning 1936,
var arkivmaterialet det som först överfördes dit från lokalerna
vid Grevturegatan. Museibyggnaden, som ritades av byggnadsrådet
Ragnar Hjorth och planerades i dagligt samarbete med Torsten
Althin, omnämns ofta som den första byggnaden i Sverige som i
alla detaljer planerats och uppförts enligt funktionalismens principer
för att tjäna ett absolut specifikt ändamål.
Under år 1937 inreddes den fönsterlösa, luftkonditionerade och
med branddörrar försedda arkivlokalen jämte läsesal och arbetsrum
i huvudbyggnadens norra del, tillsammans omfattande 452 m2.
Mellan golv och tak i själva arkivet insattes tjugo hyllståndare av
järn med en höjd av 3,6 m. På så sätt kunde hela rummets höjd
utnyttjas för hyllor, vilket gav sammanlagt 1 800 hyllmeter och var
beräknat för en tillväxt under ca 30 år. Utrymmet mellan hyll-
ställen är så väl tilltaget att två personer samtidigt skall kunna arbeta
inom samma hyllsektion. För att materialet på de översta hyllorna
skulle kunna nås tillverkades efter specialritning en stege med platt-
form överst och ett räcke runtom denna, en slags flyttbar predikstol
på hjul. För ritningssamlingen byggdes på museets verkstad för ända-
målet konstruerade trähyllor längs arkivets östra långvägg. Ingen
hylla var placerad över brösthöjd, varför de i numrerade konvolut
förvarade ritningsbuntarna med lätthet kunde tagas fram och place-
ras på ett högt rullbord vid vilket man kunde ta fram den önskade
ritningen. Dessa trähyllor utbyttes år 1967 mot compactushyllor av
plåt, i vilka ritningarna förvaras i konvolut.
Utöver mindre ombyggnader i avsikt att skapa separata arbetsrum
jämte uppfräschning av målning och förnyelse av lösa inventarier
har den ursprungliga lokalen inte ändrats. Efter flera decenniers
accession, vilken inte från början kunde beräknas, är det naturligt
att utrymmesbristen nu under 1970-talet börjar bli besvärande.
Frånsett detta fungerar arkivlokalen fortfarande i de flesta avseenden
idealiskt både för besökare och personal. Särskilt tacksam är man
idag för den rymliga och välplanerade läsesalen. De högt sittande
fönstren sprider ett lagom ljus samtidigt som de minskar riskerna
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
