Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avhandlingar - Hans Hylander: Dædalus 1931—1973
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omfattar bland annat ”En glasbruksmålning av Kilian Zoll” (1931)
och ”P. G. von Heidekens bruksvyer” (1942) men även ”Bidrag till
en svensk Technologia Numismatica” (1941) och ”Belöningsmedaljer
inom industrien” (1946). Torsten Wilners fyra artiklar om museets
Atomarium har omtalats i det föregående.
Av museets nuvarande tjänstemän har museichefen Sigvard
Strandh bidragit med sex artiklar, därav tre personhistoriska, som
redan omtalats. Han har också skrivit om ”Automata — från
jackmarer till androider” (1965), ”Don att skriva med” (1969) och
”Riddarholmskyrkans gjutjärnsspiror ur teknikhistorisk synvinkel”
(1970). Bengt Nilsson skrev om ”Svabensverk — ett järnbruk i
ödemarken” (1967) och Gunnar Pipping om ”Horologium Mirabile
Lundense eller Konsturet i Lunds domkyrka” (1967) och ”Några
drag ur det svenska mått- och justeringsväsendets historia” (1968).
Museets arkivarie Inga-Britta Sandqvist framlade 1972 vid
Stockholms Universitet en licentiatavhandling i konstvetenskap om
Älvdalens Porfyrverk, tidigare ägt av Karl XIV Johan och Oscar I.
En bearbetning av vissa avsnitt av tekniskt intresse av avhandlingen
inflöt i Dædalus 1972 under titeln ”Älvdalens Porfyrverk.
Anläggningar och tillverkningsmetoder”.
Tjänstemän vid andra museer, arkiv och bibliotek utgör en
författargrupp, lika manstark som museets egen. Om Tekniska Museets
samarbete med Nordiska Museet vittnar en rad avhandlingar och
meddelanden. Sune Ambrosiani lämnade ”Ett bidrag till de nordiska
gjutjärnshällarnas historia”, fördelat på årsböckerna 1936 och 1937.
Erik Andrén skrev 1942 om Rademachersmedjorna i Eskilstuna,
Gösta Berg 1970 om ”Tröskverk i Sverige före Andrew Meikle” och
Arvid Bæckström, vars namn nämnts i annat sammanhang,
behandlade i en uppsats 1934 ”Arbets- och disciplinförhållandena vid
Rörstrands Porslinsfabrik under 1700-talet”, ett ämnesområde som eljest
är sparsamt berört i Dædalus. Björn Hallerdt beskrev 1951
Christopher Polhems strumpvävstolar, Sten Lundwall hans skärmaskiner för
urhjul (1949) och hans astronomiska ur (1951). Han lämnade också
en kort levnadsteckning över urmakaren Jacob Magnusson Dahl på
Stjärnsund (1952). ”Christopher Polhems järnvåg i Gävle 1776”
beskrevs 1947 av chefen för Gävle Museum, Philibert Humbla, och
”Polhems snusdosa”, skänkt till Tekniska Museet av ingenjören Seth
Polheimer och hans familj, blev 1942 sakkunnigt beskriven av
intendenten Carl Hernmarck vid Nationalmuseum. Ämbetsmannen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
