Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknikhistoriska notiser - Sven Jansson: Polhemsmonument med förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknikhistoriska notiser
Fritt fram
Nu vann saken annat gehör än förra gången. Söndagarna den 11 och 18 juli upp-
lästes i kyrkan kungörelse om kyrkstämma den 19 med endast ett ärende på
föredragningslistan. Enhälligt beslut fattades att med ändring av föregående be-
slut bifalla kommitténs förslag. Kaptenen vid flottans mekaniska corps Johan
Adolf Berg (1827—84), ägare av den stora egendomen Heleneborg vid Pålsundet,
åtog sig att övervaka arbetet. Segern var vunnen.
I Nya Dagligt Allehanda den 20 juli 1880, som Posttidningen den här gången
tar sitt vetande från, meddelas att monumentet sätts på plats så snart Vitterhets-
akademien godkänt inskriptionen, troligen redan under augusti. Vidare uppges att
professor Kjellbergs bronsmedaljong är av samma mått som Berch-reliefens, att
stenen brutits ur samma brott som lämnat material till visavin. Mer än tillräckliga
medel har, enligt en kommittéledamot (Cronquist kanske), samlats in, och över-
skottet ska fortfarande gå till en stipendiefond. (I Pontus Henriques utförliga
redogörelser för Tekniska Högskolans stipendiefonder finns ingen som passar in
i bilden — Skildringar ur KTH:s historia.) Ingenting sägs om Polhems vapen-
sköld. Den fanns emellertid till reds i trogen kopia på koppar efter originalet på
stora riddarhussalens vägg. I samband med Teknologföreningens fullbordande av
monumentet 1911 överlämnade fd riddarhussekreteraren John Stuart kopian,
som han haft i förvar hela mellantiden. Stuart hade varit notarie i statsutskottet
och hos riksdagens revisorer, och via sin juristkollega Melcher Rystedt, tjänsteman
i statskontoret, var han bekant med Melchers kusin ingenjör Gottfrid Rystedt
(1843—1921), en nära vän till Cronquist och mångårig styrelsekamrat i Tekno-
logföreningen. På den vägen säkrades antagligen skölden och kom slutligen på
plats; personliga relationer tog man vara på och behöll dem i minnet.
Men vapenskölden blev inte det enda som 1882 fick stå över. Hela monumentet
frös inne genom att segraren försummade att inom stipulerad tid föra sin seger
i hamn.
Cementen kryper fram i protokollet
Den 16 december 1881 interpellerade kyrkvärden Jäderlund om vilken åtgärd
kyrkorådet ansåg passande med anledning av att Polhemskommittén ännu ett år
efter den erbjudna och fastställda sista dagen, 1880 års utgång, ingenting åtgjort.
Frågan bordlädes. Efter den villkorslösa helomvändningen i juli 1880 och det
försonliga förhållande som då stiftades mellan församling och kommitté kändes
den uppkomna situationen så besvärande att kyrkorådet måste fundera ända till
den 16 maj 1882, i fem månader, innan frågan ånyo togs upp. Man föreslog att
den befintliga anordningen i koret på församlingens bekostnad skulle förses med
lämplig inskription.
Beslutet väcker ingen förvåning. Värd att lägga märke till är däremot en tidi-
gare antydd korrigering i protokollet. Först läser man i inledningen det sedvanliga
”i utbyte mot den förut befintliga gipsstommen” — i oförändrad terminologi.
Några rader längre ner, i anknytning till beslutet, har gipsstomme strukits över
och ersatts med monument av cement. Någon sakförståndig tycks ha spritt upp- 129
9. Dxdalus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
