Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIN FARS LÄRARE
173
hand. Och fråga, hur det står till? Jag har rest
från Turin för att få träffa er.
Gubben såg på honom förvånad.
-— Ni gör mig alldeles för stor ära . . . jag vet
inte.. . när var ni min lärjunge? Ursäkta, men
var god och säg mig ert namn.»
Min far sade sitt namn, Alberto Bottini, året
då han gått i skolan hos honom och i vilken stad
och tillade:
— Ni kommer inte ihåg mig, det är helt
naturligt. Men jag känner mycket väl igen er.
Läraren böjde på huvudet, stirrade fundersamt
på marken och upprepade min fars namn ett par
tre gånger. Under tiden betraktade min far
honom småleende.
Plötsligt såg den gamle upp, spärrade upp
ögonen och sade långsamt:
—■ Alberto Bottini? Son till ingenjör Bottini,
som bodde vid piazza della Consolata?
— Just han, svarade min far och räckte
honom handen.
— Då . . . sade gubben, tillåt mig, kära
herre . ..
Han ,steg fram och tog min far i famn, hans
vita huvud räckte knappt upp till min fars axel.
— Var god och följ med mig, sade läraren.
Och utan att säga något vidare vände han om
och gick mot sitt hem. Om några minuter voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>