Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 BARNBIBLIOTEKET 8 AG A
sättning är att bläddra igenom mina gamla
skolböcker, läraretidningar eller någon bok, som de
ha givit mig. Där stå de, sade han och pekade
på den lilla bokhyllan. Det är mina minnen, bela
mitt förflutna, allt vad jag har kvar i världen.
Sedan sade han plötsligt i gladare ton:
— Jag vill bereda er en överraskning, käre herr
Bottini.
Han steg upp, gick till bordet, drog ut en lång
låda, vari det låg många små pappersbuntar, alla
ombundna med snören, och på var och en var
datum påskrivet. Efter att ha sökt en stund,
öppnade han en bunt, bläddrade igenom flera papper,
tog ut ett gulnat blad och räckte det till min far.
Det var ett av hans skolarbeten för fyrtio år
sedan! överst stod skrivet: »Alberto Bottini, efter
diktamen, 3 april 1838.» Min far kände genast
igen sin stora pojkstil och började småleende läsa
igenom det skrivna. Men plötsligt fuktades hans
ögon. Jag steg upp och frågade vad det var.
Han slog armen om mig, tryckte mig intill sig
och sade:
— Se på detta papper. Ser du? Rättelserna
äro gjorda av min avlidna mor. Hon ökade alltid
på mina l och t. Och de sista raderna har hon
skrivit själv. Hon hade lärt sig att härma mina
bokstäver, och om jag var trött och sömnig, av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>