Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN DOVSTUMMA FLICKAN
205
uttalade e ganska bra. På samma sätt lät
lärarinnan henne säga c och d, i det hon alltjämt lät
barnets händer vila på hennes strupe och bröst.
— Förstår ni nu? frågade hon.
Fadern förstod, men han såg ännu mera
förvånad ut nu, än då han inte hade förstått.
— Lär man dem tala på det där sättet?
frågade han efter en stunds funderande och såg på
lärarinnan. Ha ni tålamod att så småningom
lära alla tala på det sättet, en i sänder? År efter
år? Men då ä ni ju ena riktiga änglar! Då finns
det ingen tillräckligt stor belöning för er här på
jorden. Ack, lämna mig ensam en stund med
min dotter. Bara i fem minuter.
Han förde henne avsides och började göra
henne frågor, som hon besvarade, och han
skrattade med blixtrande ögon, slog sig på knäna, tog
dotterns huvud mellan sina händer och såg på
henne, utom sig av glädje, då han hörde henne
tala, som om det varit en röst från himlen. Sedan
frågade ban lärarinnan:
— Är det tillåtet att tacka rektorn?
— Rektorn är inte här, svarade lärarinnan.
Men det finns en annan person, som ni bör tacka.
Varje liten flicka är här överlämnad i en större
kamrats vård, och denna är henne i systers och
mors ställe. Er Luigia är anförtrodd åt en
dövstum flicka på sjutton år, dotter till en bagare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>