Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 BARNBIBLIOTEKET SAOA
— Skall du inte gå i fjärde klassen här?
frågade han.
— Nej, blev mitt isvar.
Han satt tyst en stund och fortfor att rita.
Sedan frågade ban utan att se upp:
— Skall du sedan komma ihåg dina kamrater’
i trean?
— Ja, sade jag, alla — men dig mer’än de
andra. Vem kan glömma dig?
Han såg på mig med en lång, allvarlig blick,
som sade så mycket, men han teg, ban räckte mig
bara den vänstra handen, medan ban låtsades rita
med den högra, och jag tryckte den mellan mina,
denna starka, redliga hand.
I detsamma kom läraren in röd och ivrig och
sade i munter ton:
— Hittills har det gått bra. Fortsätt på
samma sätt, ni som inte ha varit inne än. Bravo
gossar! Jag är mycket nöjd med er.
Och för att pigga upp oss låtsades han snava,
då han gick ut, så att han måste hålla sig i
väggen för att inte ramla — han, som aldrig
brukade skämta! Det föreföll så underligt, att vi stodo
belt förvånade i stället för att skratta. Alla
små-logo, men ingen skrattade.
Jag vet inte varför, men detta barnsliga tilltag
gjorde mig på en gång ledsen och varm om
hjärtat. Detta enda ögonblicks glättighet var hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>