Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARVÄL
241.
henne, så att hon knappt kunde andas, och »lilla
nunnan» fick hatten nästan avsliten och ett
dussin små buketter i knapphålen och fickorna på
sin svarta kappa.
Många gratulerade Robetti, som just den dagen
för första gången hade fått lägga bort
kryckorna. överallt hörde man:
— Farväl till i höst! Vi träffas nästa termin!
Även vi gossar togo avsked av varandra. Ack,
hur lätt glömmer man inte i sådana ögonblick
alla små misshälligheter! Votini, som alltid
varit så avundsjuk på Derossi, var den förste, som
tog ihonom i famn. Jag tog farväl av lille
muraren, och han »gjorde kaninmun» åt mig för sista
gången, den rare gossen. Jag tog farväl av
Precossi och Garoffi, som talade om, att jag
vunnit på hans sista lotteri, och och gav mig en liten
brevpress av porslin, trasig i ena hörnet. Och till
alla de andra sade jag också farväl.
Det var vackert att se, hur lille Nelli (hakade sig
faist vid Garrone, som om han aldrig ville
släppa honom. Alla trängdes omkring Garrone.
— Adjö, Garrone.
— Vi ses igen, Garrone!
Och alla klappade honom ooh kramade honom,
och fadern stod och såg på helt förvånad och
smålog.
Garrone var den siste, som jag omfamnade ute
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>