Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Känslor och tankar vid ankomsten till missionsfältet, av John Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5353
dem vi skola tillbringa den tid, Herren vill giva oss här — kanske
skola vi ock bland dem nedlägga vandringsstaven. En högtids-
stund är det på vår karavanfärd uppåt landet, när vi på aftonen,
innan vi gå till vila, samla bärarne omkring Guds ord. En av
de äldre missionärerna läser något och ställer några förmanings-
ord till dem, och en av de svarte beder högt till Gud. Det jublar
inom oss, fast vår tunga är stum. Vi ville tala, men vi kunna
det ej, ty språket är så främmande, och vi kasta längtande blickar
fram mot den tid, då vår tungas band skall lossas.
Vi komma fram till en av våra äldre stationer, kanske
Mukimbungu, den allra älsta. Den hjärtlighet, varmed vi mot-
Kongoexpressen
tagas av de vite, och sången, som möter oss från de svarte,
som äro samlade på gårdsplanen, stämmer våra hjärtesträngar i
hög tonart, och vi utbrista: "Jag är för ringa, Herre, till all
den nåd, som du bevisar mig!"
Solen övergjuter det daggbestänkta landskapet med sin
glans, när vi en söndagsmorgon blicka ut genom fönstret från
vårt trevliga rum. Luften är så ren, och från palmernas och
fruktträdens kronor höra vi fåglarnes kvitter. Allt är så stilla.
Ej ett grässtrå böjer sig för vinden. Vi betrakta en stund land-
skapet framför oss. Men snart ila tankarna tillbaka till de sista
dagarnas upplevelser och äro så i ett nu hemma i Sverige hos
vänner och anhöriga. Då kallas de plötsligt tillbaka av kyrk-
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
