Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småbilder, av Martin Westling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
av bärarne vågade vada över till andra stranden. Vad var
att göra? Fram måste de. Den vite klädde av sig, kastade
sig i vattnet och sam över för att på andra stranden fastgöra ett
rep, med vars tillhjälp alla sedan skulle kunna praktisera sig
över. När bärarna sågo sin ”mundele"” taga kraftiga simtag mot
andra stranden, samlade de hastigt ihop hans kläder och vände
med övriga bördor tillbaka dit, varifrån de kommit. Där stod
nu missionären, berövad allt utom sin skjorta och solhjälm. Han
fortsatte emellertid sin färd i den dräkten och lånade i närmaste
infödingby ett par primitiva byxor. Klädd i dem kom han till
den amerikanska missionsstationen Mbanza Manteke, där han
fick kläder och bärare.
Det fanns tvenne tjuvar på Mukimbungu. De stulo både
höns och grisar om nätterna. Tjuvarna voro två leoparder, som
hade sitt tillhåll i en närliggande skog. De borde naturligtvis
oskadliggöras, och flera försök gjordes av både vita och svarta
att skjuta dem men utan resultat. Men så fann en av missionärerna
på ett gott råd. Man hade sett, att leoparderna gingo in under
boningshuset genom en glugg, som var belägen under ett fönster.
Strax utanför detta satte missionären en kväll en höna som lock-
bete och ställde sig i ett av fönstren för att invänta tjuven. Han
hade knappast hunnit in, förrän tjuven vips var framme och tog
hönan. Det var dock för mörkt att kunna se att skjuta. Nästa kväll
gjorde han om experimentet. Men då satte han ett ljus i fönstret
mellan glaset och rullgardinen, så att ljuset kastade sitt sken utåt
och ej inåt. Leoparden kom och lade sig på ett litet avstånd och
betraktade hönan utan att kunna synas av missionären, men så
reste han sig, gick fram och — pang! Skottet gick genom bröstet,
leoparden tog några skutt ned i potatisfältet strax intill, men ingen
vågade i mörkret följa efter. På morgonen fanns han där död. Den
ene stortiuven var oskadliggjord. Den andre var äldre och slugare
och kunde icke skjutas i ljuset från fönstret. Man gjorde då ett
giller i gluggen, där han brukade gå in. Han kom, gick in under
huset och ut igen oskadad. Han hade ej trampat på gillret,
som genom ett snöre stod i förbindelse med trycket på bössan.
Men nästa gång han kom. brann skottet av och träffade ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
