Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II. Februari 1886 - Ellen Fries, En sjelfbiografi från sextonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
det så hemligt, att jag inte skulle fa veta deraf. Men så gick det
inte så lönligt till, att det icke spordes, ty min h. far sade sjelf för
mig och frågade, hurudan hon var, och jag sade honom hela
händelsen om hennes sinne, så mycket jag visste.
De bjödo fru Kerstin Brahe till måltid, och Gustaf Horn skulle komma
o förvarandes samtidigt, men Agneta varnade fadren, så att han ej infann sig.
De sade då åt mig till att locka mig att öfvertala min h. far
dertill, efter de väl visste, huru högt min h. far älskade mig, att han
intet gerna skulle fly mig en ond styfmor, att de ville fly mig en
stvfmor, som aldrig finge några barn, på det att jag skulle få ärfva
alltihop efter min far. Jag svarade derpå, att min h. far väl var så
gammal, att han kunde se, hvem han ville hafva till hustru och måtte
taga, hvem han ville. Gud försörjde väl mig, och jag sade, är hon
from och god, så skall jag älska, ära och tjena henne för min b. fars
skull och bli hos henne, men är hon ond, så skall min h. far längst
behålla henne, och jag går till min mormor och blir hos henne och
bites icke med min styfmor, utan vill alldeles låta min h. far sörja
derför, ty han tager hustru för sig och inte för mig. —–När
min h. far hörde detta svarade han, att han aldrig ville hafva hustru, om
hon inte kunde förlikas med mig, så att jag kunde vara i huset hos
honom. Fru Ebba blef så bitterligen ond för de orden och sade,
»käre, låt man det der stycket ej höra sådana ord af dig, du känner
henne inte så grant som jag, hon behöfver väl en ond styfmor, som
med allvar tager ihop med henne». Men huru jag bryggde hos min
h. far, gjorde jag honom alltid kunskap om deras råd, så att
giftermålet slogs i en pannkaka och blef intet utaf. (Forts.)
,u, som sträfvar att gå och gälla för ovanlig, besluta först att i allting göra
’rätt, och du kan vara viss, att man skall skrika ut dig som ovanlig.
Colton.
er sitter en liten påfve inom hvar menniskas bröst. Luther.
örsumma ej att bedja till Gud, ty antingen skall bönen afhålla dig från
synden eller synden afhålla dig från bönen. Fuller.
katta icke så nöjet för stunden, att det en annan gång icke har något att
gifva dig. Seneca.
k förlåta så länge vi älska. La Rochefoucauld.
biografiskt utkast i tidskriften ^Framåt» h. 2 och 3, författadt innan jag funnit
A. Horns sjelfbiografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
