Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV. April 1886 - Hvarjehanda i qvinnofrågan - Korrespondensafdelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
Kejsarinnan af Japan har öfvervarit öppnandet af en högre
flickskola för den japanska adelns döttrar oc.h dervid hållit ett
anslående tal till de församlade, hvari hon särskildt framhöll vigten
af att de unga qvinnor, som en dag skulle blifva mödrar och
upp-fostrarinnor åt landets män, genom en god och grundlig bildnings
förvärfvande sattes i stånd att bättre fylla sitt ansvarsfulla kall.
Korrespondens-afdelning.
Till Red:n af Dagny från O. S. För några dagar sedan hade jag nöjet
alt taga kännedom om en recension i »Dagny» öfver Hr Geijerstams »Erik Grane».
Nöjet var stort, ty uppsatsen tyckes mig utgöra något af det bästa i sitt slag,
som jag på senare tider hört i svenskt tungomål, och under inflytelsen af denna
stämning beslöt jag att till Red:n insända här bifogade arbete. Då jag nu,
kanske oförsigtigt nog, verkställer detta beslut, så sker det icke i förhoppning om
att blifva så särdeles mycket rosad.......Jag sänder boken med den vördnads-
fulla anhållan, alt den kloka, stadiga och dock så varma blick, soih städse lyste
i »Tidskrift för Hemmet» och fortfarande besjälar den nya tidskriften, ville för
några ögonblick fixera den vigtiga kulturfråga, hvilken bokens sista och
väsentligaste del i allvarlig stil behandlar, näml. universitetsreformen och frågan om
ett universitet i Sveriges hufvudstad. — — — — — __ — — _
Till O. S.fràn Rcd:n af Dagny. Så vackra ord och så stort förtroende kunna
ej annat än uppfylla emottagaren med glädje. Endast sjukdom har hindrat att
långt för detta gifva glädjen uttryck. Samma orsak tvingar lill uppskof med
granskningen af den värdefulla boken — del yppersta och lärorikaste motstycke
till E. G. En sådan uppgift får ej företagas med halt kraft. Länge torde dock
ej det lockande arbetet behöfva fördröjas.
Köbenhavn 24. 3. 86.
Till Esseide frän Ida F. H. Stud. Mag. — — — — — ——
Grunden til, at jæg tager mig den Frihed at skrive til Dem, er følgende.
De tilbyder i »Framåt» at sende enhver, der interesserer sig for Spörgsmaalet
»Gifves det en värnpligt för qvinnan»? et Exemplar af Deres Skrift herom. Det
vilde være mig megei kjært at faa Deres Skrift; endnu har jeg ikke set det,
men kun hört det omtale, og jeg interesserer mig i hoj Grad for Tanken. Det
vil maaske ogsaa interessere Dem, at jeg for c. 2 V2 Aar siden har i vor
Kvin-delige Diskussionsforening her i Kbhavn holdt et Föredrag over samme Ærnne,
med samme Titel, og saa vidt jeg kan forstaa, med noget nær det samme
Incl-liold som Deres. Positive Forslag til øjeblikkelig Udförelse indeholdt mit
Foredrag ikke; det var kun nogle Tanker, som jeg i længere Tid havde syslet med,
og som jeg enskede att fremsætte i en Kreds af Vænner, for att deres Verd
kunde dröftes. At en Personlighed som Esseide, der ikke blott er en af
Kvinde-sagens ypperste Forkempere, men som tillige i saa månge Maader staar på
samme Grundvold som jeg — menneskelig som kristelig — har taget densamme
Tanke op, dette har i höj Grad styrket min Tro paa dess Berettigelse. — —
Maatle »Dagny» havde en Fremtid for sig ligesaa skjøn som »Tidskrift för
hemmet’s» Fortid! Noget bedre Ønske ved jeg ikke for det unge Foretagende.
Till Jockum iViissler. Ert bref, som berör förflutna förhållanden, bör icke
besvaras här, utan bedja vi om er adress för att enskildt kunna förklara det för
hållande Ni åsyftar och, såsom vi hoppas, upphäfva den smärta det framkallat.
Red. af T. f. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
