Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI. Juni-Juli 1886 - M. H., Från Norra Amerika. Valrättsrörelsens framsteg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
Från Norra Amerika.
Några af de senaste nyheterna angående rörelsen[för qvinnans
rösträtt i de Förenta Staterna.
jëgH .
frågan om qvinnans kommunala och politiska rösträtt står numera
pä dagordningen inom alla de länder, der arbetet för qvinnans
frigörelse gjort några väsentligare framsteg. Merendels nedlägges
dock hufvudbemödandet på att skaffa qvinnan rättighet att med sin
röst deltaga i afgörandet af kommunens angelägenheter. Den
kommunala rösträtten sättes således som det närmare, den politiska som
det fjermare målet; så i Frankrike, så i Danmark.
I N. Amerika har visserligen agitationen för de båda slagen af
valrätt bedrifvits jemnsides, men man börjar dock äfven der mer och
mer inse, att utsigten till vinnandet af politisk rösträtt för qvinnan
torde vara ytterst ringa, innan de särskilda staterna först gifvit henne
det förtroendet, att inom sina områden medgifva henne den,
municipala (kommunala), och hon genom att väl begagna sig af detta
mindre privilegium visat sig mogen för att erhålla det större.
Emedlertid hafva qvinnorna i N. Amerika, i detta land, hvilket
ju anses som frihetslandet par préférence, ännu mången härd och bitter
kamp att kämpa, innan de i afseende å valrätt nå upp till samma
myndighetstillstånd, som det, hvilket den svenska qvinnan lagligen
åtnjutit allt sedan den 21 Mars 1862, då Kongl. Maj:ts nådiga
förordning angående kommunal-styrelse på landet och i stad utkom.
Striden föres ock inom nästan alla af Unionens stater med en
utomordentlig liflighet, ett outtröttligt nit samt en växande, om ock
senfärdig framgång. Synnerligen liflig har agitationen varit i år, och
intresset förnämligast samlat sig omkring utgången af omröstningarne
i de lagstiftande församlingarne i staterna Newyork och Massaschussetts
samt nu aldra senast kring de, med anledning af Territoriet
Washingtons upptagande till stat, i Förenta Staternas kongress i Unionens
hufvudstad Washington förda debatterna, som mer och mer antogo
karaktären af en strid för eller emot principen om qvinnans rösträtt.
Förhållandet är nemligen det, att, ehuru hittills ingen af
Unionens stater medgifvit qvinnan rösträtt, hon icke desto mindre i tre
af dess territorier, Wyoming, Utah och Washington, i sistnämnda
territorium för 3 år sedan, erhållit fullständig likställighet med mannen
i fråga om rösträttens utöfvande. Men då nu Washington-territoriet
nått den folkmängdssiffra, som berättigade detsamma till att
upptagas bland unionsstaterna, och saken företogs till behandling af
kongressen, väckte en Mr Eustis från Louisiana ett s. k. amendment,
eller ändringsförslag, till förslaget om territoriets upptagande bland
staternas antal af innehåll, att endast territoriets manliga elektorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
