Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I. Januari 1887 - Esselde. Reaktionen mot det af qvinnofrågan framkallade äktenskapsidealet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
då vi här i största korthet teckna grunddragen af det nya
äktenskapsidealet, hvilket man, med betonande af dess mest betecknande
egenskap, kunde kalla det etiska.
Enligt den antydda uppfattningen blir den äktenskapliga
förbindelsen en innerlig, personlig lifsgemenskap, bygd på grunden af en äkta
kysk kärlek, — s Agape» i sig upptagande »Eros» 1 — hvars lifsvilkor
är troheten, och hvars närmaste uppgift är dels att utveckla till allt
rikare viljeharmoni den sympati, som först väckte kärleken till lif. dels att
genom makarnas ömsesidiga inflytande mer och mer förädla och frigöra
samt derigenom lyckliggöra den hos dem inneboende menskliga
personligheten.
Förhållandets natursida och dess berättigande förnekas icke, men
det underordnas den högre, den andliga kärlekens makt.
»Sjelfutplåuelsens och viljedödandets falska hustru-ideal», upphäfves
likaväl som sjelftillräcklighetens och allenarådandets äktamans-ideal.
»Man och hustru hafva behof af inbördes komplettering icke minst
i psykiskt afseende.»
»Lika litet som full mensklig utveckling är möjlig utan att
mannen lär något af hustrun och dermed fyller ett tomrum i sin halfhet
som menniskas, lika litet kan hustrun undvara detsamma från honom;
»och de två egenskaper, de främst hafva att tillegna sig af hvarandra
äro kyskhet och mod».
Det etiska äktenskapsidealet ställer således samma trolietskraf på
mannen som på hustrun och fordrar af henne mod att vara sig sjelf,
i stället att förlora sig i mannen eller på omvägar göra sin vilja
gällande gent emot hans. Men då ett sådant äktenskap icke skulle
kunna byggas i strid mot rådande sedeopinion och lag, blir dess
verkan också retroaktiv. Så förutsätter det den unge mannens
likställighet med qvinnan i sedligt afseende och qvinnans likställighet
med mannen inför lagen samt i fråga om förståndsutveckling, rätt
till arbete, o. s. v.
Bygdt på sådan grund blir äktenskapsförbundet nog starkt och
innerligt att utan fara kunna bära ansvaret för det kommande slägtets
uppfostran till sedligt starka menniskor, mäktiga att älska och tro.
Likaså kan det utan fara bära sådana förändringar i arbetets form
och familjelifvets omsorger, som den nya tiden medför.
Det etiska äktenskapsidealet skiljer sig alltså från den kyrkligt
ortodoxa och den verldsligt konventionela uppfattningen, så ock från
den åsigt, som i äktenskapet ser blott naturförhållandena, eller
förbiser makans uppgift för moderns och husmoderns. Sökande friheten
i sanningen, vill det i sig upptaga det kristliga sedebegreppet, den
kristliga personlighetsidéen och den kristliga kärlekens art. Helt
visst skall det också under den kristna lifsåskådningens hägn vinna
sin högsta fullkomning.
1 Se L. H. Åbergs förklaring af äktenskapets väsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
