Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I. Januari 1887 - Esselde. Reaktionen mot det af qvinnofrågan framkallade äktenskapsidealet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I
af iakttagare på de sociala rörelsernas område, hvilken förblandar
tvänne motsatta riktningar och fördömer den ena för den andras skull.
Vi skola först och utförligast granska den svenska representanten
af gruppen: fröken Key. Van vid det enkla, sakrika och af
naturlig värme genomandade skrifsätt, som i Tidskrift för Hemmet plägat
utmärka Elizabeth B. Brownings och George Eliots sinrika
kommentator, häpnar läsaren vid att i hennes ifrågavarande uppsats Om
reaktionen mot qvinnofrågan 1 påträffa ett gåtolikt opus, som skulle lemna
honom alldeles villrådig om meningen af dess innehåll, om ej
öfver-skriften gifvit ett slags Ariadne-tråd till føbyrinten.
Man förstår att förf:an ömmar för männen i allmänhet och de
äkta mäunen i synnerhet. Hon beklagar qvinnornas arbetstäflan med
dem, »som ofta skola försörja andra». Hon tror att intresset för de
nya uppgifter, som vänta qvinnan pä arbetets område, skall förmå
henne att undertrycka kärleken och försaka äktenskapet, eller i alla
händelser att vårdslösa hemmet. Hon gisslar de våldsamma»(?)
försök som göras att tvinga naturen att passa in i likställighetsteorien,
m. m. Men i samma andedrag yrkar hon, att hvarje lagligt hinder
för qvinnan att på alla områden likställas med mannen måtte
upphäfvas 1
Diktarnes skildring af mannens skuld i de olyckliga äktenskapen
anser förf:an osann. / nio fall af tio består hans skuta endast deri, att
käns yttre sträfvanden gjort honom likgiltig för hustruns inre lif, -natt han
kommer hem arbetströth — för att kanske taga sig en grundlig lur i
stället att meddela sig med de sina, — »att han önskar men saknar
förmåga att vara sympatisk,» att sålunda tallt själfullt samlif inom
hemmet upphör hvilket käns tomt — ^åtminstone för hustrun:.: ■— m. m.
Men är blott hustrun icke lika trött och oroad, vare sig i följd af
fattigdomens eller verldslifvets inflytande, eller som följd af frivilligt
arbete, så är i förf:ans ögon äktenskapet räddadt. I motsatt fall
förutser hon, att det skall urarta och gå under. > Många väntan, säger
hon, att qvinnans frigörelse * skall fullkomligt omdana mensklighetens
känsloratt kärleken mellan könen skall då ut och ersättas af
naturdriften, att hemlifvet skall undanträngas af klubb lif vet, all
sedlighets-sträfvan uppköra, m. m.
Här tycker sig läsaren åter kunna draga andan. Förf:an har
således velat protestera mot socialismens äktenskapsßendtlighet. Derför vare
hon hjertligt tackad, men på samma gång må man dock energiskt
jäfva sanningen af hennes påstående, att det ohyggliga
framtidsperspektivet är kvinnoemancipationens verk, eller »att qvinnofr&gans
utveckling för närvarande går i riktningen af att uppställa naturdriften
som norm för äktenskapet». Genom att sålunda göra qvinnofrågan
identisk med socialismen har förf:an allt för godmodigt låtit lura sig
af den tyske socialistchefens lilla knep att, med qvinnorörelsen till
skylt och förevändning, framlägga socialdemokratiens lärobyggnad till
allmänhetens fromma.
1 Om reaktionen mot qvinnofrågan af Ellen Key, revy 1886 af Gust. af
Geijerstam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
